En ny antologi belyser kvinnors skrivande i Europas ytterkanter och små språkområden under 1800-talet. I kapitlen undersöks intimitet ur olika infallsvinklar, allt från våldtäktsskildringar till fysiska och inre resor, upplevd instängdhet och frigörelse genom litteraturen.

Mycket som skrivits om 1800-talets europeiska litteratur har fokuserat på de centrala kulturländerna Frankrike, England och Tyskland. Genom att studera litteratur författad i andra kulturområden undersöks kvinnligt skrivande om intimitet ur ett nytt perspektiv.

‚Äď Vi har velat fokusera p√• det som skrivits i mindre spr√•komr√•den och bortanf√∂r de dominerande kulturl√§nderna. Vad finns det f√∂r kopplingar och hur har kvinnliga f√∂rfattare i Europas periferi bidragit till den diskurs kring k√§rlek och intimitet som uppkom under det sena 1800-talet? s√§ger Birgitta Lindh Estelle, docent i litteraturvetenskap vid G√∂teborgs universitet.

Hon √§r huvudredakt√∂r till antologin Women Writing Intimate Spaces ‚Äď The Long Nineteenth Century at the Fringes of Europe. I boken angrips intimitet ur olika infallsvinklar skildrad i kvinnligt skrivande. Genom att s√§tta intimitet i relation till platser, resande och rumslighet breddas begreppet.

‚Äď Det handlar om r√∂relsen fr√•n det intima inre rummet ut i det offentliga, via litteraturen. Det handlar ocks√• om relationen mellan egna resor och litteraturens konstruktion, eller vad platser f√•r f√∂r bildlig och metaforisk betydelse i f√∂rh√•llande till intimitet. P√• s√• s√§tt vill vi unders√∂ka begreppet intimitet √§ven bortanf√∂r den traditionella kopplingen till k√§rlek, s√§ger Birgitta Lindh Estelle.

Både skildringar av ovälkommen intimitet och utsatthet, klass och tillhörighet, att befinna sig i gränslandet mellan två nationer samt kartläggningar av platser och riktningar i relation till intimitet ryms i antologin. 

Kvinnornas litteratur
Birgitta Lindh Estelles eget bidrag till boken är ett kapitel om intimitet och frigörelse och hur platser inom Sveriges gränser och utanför används för att skildra detta i pjäser av Alfhild Agrell, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler.

‚Äď I sina pj√§ser s√∂ker de tre dramatikerna efter ett hem i bildlig mening, en plats d√§r de kan leva som fullv√§rdiga m√§nniskor. Tillg√•ngen till intimitet √§r en del i en frig√∂relse.

En annan forskare, Elsie Hyttinen fr√•n Turku universitet i Finland, skriver om hur en finsk nationalitet kopplas till relationen mellan k√∂n och klass i arbetarklassf√∂rfattaren Saimi √Ėhrlunds litteratur. Kvinnorna i ber√§ttelserna misslyckas med att uppn√• intimitet n√§r de f√∂rs√∂ker leva i den nationella heterosexuella matrisen. Carmen Beatrice DuŇ£u, fr√•n Dimitrie Cantemir Christian University i Bukarest, unders√∂ker hur intimitet skrivs fram i relationen mellan den rum√§nska och den franska kulturen och spr√•ket. Ulla √Ökerstr√∂m, Institutionen f√∂r spr√•k och litteraturer vid G√∂teborgs universitet, behandlar intimitet och rumslighet i tre av Regina di Luantos romaner.

Birgitta Lindh Estelle ser många återkommande litterära figurer i kvinnornas berättelser och metaforer som berättar om instängdhet och känslan av att vara stympad.

‚Äď I skrivandet skildras upplevelsen av att vara inst√§ngd men ocks√• olika s√§tt att ta sig ut och frig√∂ra sig. Vi l√§ser skildringar om flykten fr√•n hemmet, √§ktenskapet och k√§rleken ¬≠¬≠‚Äď omr√•den som ofta tillskrivits kvinnan och det kvinnliga.

Antologin är resultatet av en digital workshop som hölls vid Göteborg universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, under pandemiåret 2020. Medverkade gjorde forskare från ett 10-tal länder.

Den vänder sig främst till forskare och studenter inom humaniora och kulturvetenskap och finns fritt tillgänglig via open access: https://brill.com/display/title/61677

Kontakt:
Birgitta Lindh Estelle, tel: 031-786 5219, e-post: birgitta.estelle@lir.gu.se

Redakt√∂rer: Birgitta Lindh Estelle, G√∂teborg universitet, Carmen Beatrice DuŇ£u, universitetet Dimitrie Cantemir Christian i Rum√§nien och Viola Parente-ńĆapkov√°, Turku universitet i Finland.

Medverkande: Cecilia Annell, Carmen Beatrice DuŇ£u, Elsi Hyttinen, Alenka Jensterle DoleŇĺal , Birgitta Lindh Estelle, Elena Lindholm, Katja Mihurko PoniŇĺ, LucreŇ£ia Pascariu, Roxana Patra»ô, Josephine Rombouts, Suzan van Dijk, Ulla √Ökerstr√∂m samt forskargruppen i det finska projektet Texts on the Move (Arja Rosenholm, Viola Parente-ńĆapkov√°, Kati Launis och Natalia Mihailova).

Hanna Erlingson
Kommunikatör, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Telefon: 076‚Äď618 5317
E-post: hanna.erlingson@gu.se