En ny antologi belyser kvinnors skrivande i Europas ytterkanter och smÄ sprÄkomrÄden under 1800-talet. I kapitlen undersöks intimitet ur olika infallsvinklar, allt frÄn vÄldtÀktsskildringar till fysiska och inre resor, upplevd instÀngdhet och frigörelse genom litteraturen.

Mycket som skrivits om 1800-talets europeiska litteratur har fokuserat pÄ de centrala kulturlÀnderna Frankrike, England och Tyskland. Genom att studera litteratur författad i andra kulturomrÄden undersöks kvinnligt skrivande om intimitet ur ett nytt perspektiv.

– Vi har velat fokusera pĂ„ det som skrivits i mindre sprĂ„komrĂ„den och bortanför de dominerande kulturlĂ€nderna. Vad finns det för kopplingar och hur har kvinnliga författare i Europas periferi bidragit till den diskurs kring kĂ€rlek och intimitet som uppkom under det sena 1800-talet? sĂ€ger Birgitta Lindh Estelle, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon Ă€r huvudredaktör till antologin Women Writing Intimate Spaces – The Long Nineteenth Century at the Fringes of Europe. I boken angrips intimitet ur olika infallsvinklar skildrad i kvinnligt skrivande. Genom att sĂ€tta intimitet i relation till platser, resande och rumslighet breddas begreppet.

– Det handlar om rörelsen frĂ„n det intima inre rummet ut i det offentliga, via litteraturen. Det handlar ocksĂ„ om relationen mellan egna resor och litteraturens konstruktion, eller vad platser fĂ„r för bildlig och metaforisk betydelse i förhĂ„llande till intimitet. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt vill vi undersöka begreppet intimitet Ă€ven bortanför den traditionella kopplingen till kĂ€rlek, sĂ€ger Birgitta Lindh Estelle.

BÄde skildringar av ovÀlkommen intimitet och utsatthet, klass och tillhörighet, att befinna sig i grÀnslandet mellan tvÄ nationer samt kartlÀggningar av platser och riktningar i relation till intimitet ryms i antologin. 

Kvinnornas litteratur
Birgitta Lindh Estelles eget bidrag till boken Àr ett kapitel om intimitet och frigörelse och hur platser inom Sveriges grÀnser och utanför anvÀnds för att skildra detta i pjÀser av Alfhild Agrell, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler.

– I sina pjĂ€ser söker de tre dramatikerna efter ett hem i bildlig mening, en plats dĂ€r de kan leva som fullvĂ€rdiga mĂ€nniskor. TillgĂ„ngen till intimitet Ă€r en del i en frigörelse.

En annan forskare, Elsie Hyttinen frĂ„n Turku universitet i Finland, skriver om hur en finsk nationalitet kopplas till relationen mellan kön och klass i arbetarklassförfattaren Saimi Öhrlunds litteratur. Kvinnorna i berĂ€ttelserna misslyckas med att uppnĂ„ intimitet nĂ€r de försöker leva i den nationella heterosexuella matrisen. Carmen Beatrice DuĆŁu, frĂ„n Dimitrie Cantemir Christian University i Bukarest, undersöker hur intimitet skrivs fram i relationen mellan den rumĂ€nska och den franska kulturen och sprĂ„ket. Ulla Åkerström, Institutionen för sprĂ„k och litteraturer vid Göteborgs universitet, behandlar intimitet och rumslighet i tre av Regina di Luantos romaner.

Birgitta Lindh Estelle ser mÄnga Äterkommande litterÀra figurer i kvinnornas berÀttelser och metaforer som berÀttar om instÀngdhet och kÀnslan av att vara stympad.

– I skrivandet skildras upplevelsen av att vara instĂ€ngd men ocksĂ„ olika sĂ€tt att ta sig ut och frigöra sig. Vi lĂ€ser skildringar om flykten frĂ„n hemmet, Ă€ktenskapet och kĂ€rleken ­­– omrĂ„den som ofta tillskrivits kvinnan och det kvinnliga.

Antologin Àr resultatet av en digital workshop som hölls vid Göteborg universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, under pandemiÄret 2020. Medverkade gjorde forskare frÄn ett 10-tal lÀnder.

Den vÀnder sig frÀmst till forskare och studenter inom humaniora och kulturvetenskap och finns fritt tillgÀnglig via open access: https://brill.com/display/title/61677

Kontakt:
Birgitta Lindh Estelle, tel: 031-786 5219, e-post: birgitta.estelle@lir.gu.se

Redaktörer: Birgitta Lindh Estelle, Göteborg universitet, Carmen Beatrice DuĆŁu, universitetet Dimitrie Cantemir Christian i RumĂ€nien och Viola Parente-ČapkovĂĄ, Turku universitet i Finland.

Medverkande: Cecilia Annell, Carmen Beatrice DuĆŁu, Elsi Hyttinen, Alenka Jensterle DoleĆŸal , Birgitta Lindh Estelle, Elena Lindholm, Katja Mihurko PoniĆŸ, LucreĆŁia Pascariu, Roxana Patraș, Josephine Rombouts, Suzan van Dijk, Ulla Åkerström samt forskargruppen i det finska projektet Texts on the Move (Arja Rosenholm, Viola Parente-ČapkovĂĄ, Kati Launis och Natalia Mihailova).

Hanna Erlingson
Kommunikatör, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 5317
E-post: hanna.erlingson@gu.se