Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

Anti-hormon-preparatet tamoxifen har använts i 40 år för att minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Det är också godkänt för förebyggande insatser vid ärftligt förhöjd risk för bröstcancer.

Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats. Täta bröst framstår som vita på mammografibilden, precis som tumörer som därför blir svåra att upptäcka. Tamoxifen minskar den så kallade mammografiska tätheten i bröstet.

Problem med biverkningar

Trots att läkemedlet minskar risken att insjukna i bröstcancer med upp till 40 procent används det i relativt liten omfattning som förebyggande behandling av friska kvinnor med förhöjd risk. Nästan hälften av kvinnorna som tar tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid. Anledningen är flera kända biverkningar, bland dem klimakterieliknande besvär som vallningar, svettningar, sömnbesvär och olika gynekologiska problem.

Nu har radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet undersökt effekten av tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 mg.

Lägre doser tamoxifen

Karismastudien startade 2016 och omfattade 1 440 kvinnor mellan 40-74 år under knappt tre år. Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem olika doser tamoxifen; 1, 2.5, 5, 10 och 20 mg samt en placebogrupp.

Behandlingen pågick i sex månader. Innan behandlingsstart och efter sex månader genomfördes mammografi och brösttätheten jämfördes. Kvinnorna kunde rapportera sina biverkningar via en speciell app.

– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Den etablerade tamoxifendosen är 20 mg men det visade sig att 2.5, 5 och 10 mg sänkte tätheten i samma utsträckning som 20 mg. Samtidigt var biverkningarna i gruppen 2.5 mg reducerade med 50 procent i jämförelse med kvinnorna som fick dosen 20 mg, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

Nästa steg för forskarna är att studera om 2.5 mg tamoxifen också minskar risken att insjukna i bröstcancer och därmed kan användas för att förebygga både ett första insjuknande och återfall.

– En sådan dossänkning skulle potentiellt kunna öka andelen patienter som fullföljer behandlingen.

AI för analys av mammografibilder

I nuläget finns nästan inga förebyggande strategier för att minska risken att insjukna i bröstcancer, med undantag för en liten grupp kvinnor med en genetiskt förhöjd risk. Per Hall vill se mer arbete kring förebyggande behandlingar.

– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.

Forskningen finansierades av Märit and Hans Rausing’s Initiative Against Breast Cancer, Vetenskapsrådet, Kampradstiftelsen, Cancerfonden och Regionalt Cancercentrum Stockholm – Gotland. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation: “Low dose tamoxifen for mammographic density reduction – a randomized controlled trial”, Mikael Eriksson, Martin Eklund, Signe Borgquist, Roxanna Hellgren, Sara Margolin, Linda Thoren, Ann Rosendahl, Kristina Lång, José Tapia, Magnus Bäcklund, Andrea Discacciati, Alessio Crippa, Marike Gabrielson, Mattias Hammarström, Yvonne Wengström, Kamila Czene, Per Hall. Journal of Clinical Oncology, online 18 mars 2021, doi:10.1200/JCO.20.02598.

Fakta om bröstcancer:

  • Den vanligaste cancerformen bland kvinnor
  • I Sverige får var åttonde kvinna bröstcancer och varje minut får en kvinna i Europa diagnosen
  • Vård och behandling har gjort stora framsteg och mer än 90 procent av kvinnorna som fått bröstcancer lever tio år efter insjuknandet, enligt Cancerfonden

Hör Per Hall berätta mer om risk- och friskfaktorer för bröstcancer och förebyggande behandling i KI:s populärvetenskapliga podd Medicinvetarna.

För mer information, kontakta:
Per Hall, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
E-post: per.hall@ki.se
Telefon: 0733 96 05 90

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om