Högstadiets läroböcker om hållbar utveckling fokuserar på ekologiska aspekter, döljer komplexa frågor och lägger stort ansvar på enskilda individer. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Utbildning anses ofta spela en central roll för att skapa ett hållbart samhälle. För att öka förståelsen om relationen mellan utbildning och hållbar utveckling har Elin Biström, doktorand i sociologi vid Umeå universitet, analyserat hur svenska läroböcker för högstadiet beskriver hållbar utveckling. Den 27 maj försvarar hon sin avhandling Creating sustainable citizens? Constructions of sustainable development in textbooks.
– Jag har särskilt tittat på hur de olika dimensionerna av hållbarhet (social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) framställs och relateras till varandra. Jag har där lagt ett extra fokus på den sociala dimensionen.

Ett viktigt resultat i avhandlingen är att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de andra dimensionerna.
– FN:s Agenda 2030 understryker vikten av att beakta sociala och ekonomiska dimensioner för att skapa en hållbar utveckling. Trots det så presenteras viktiga aspekter av social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet, generellt inte som hållbarhetsfrågor i läromedlen, berättar Elin Biström.

Komplexitet döljs
En annan tendens Elin Biström har sett i sin forskning är att läromedlen döljer konflikter och komplexiteter relaterade till hållbarhetsfrågor. Ett sådant exempel är att böckerna ofta utgår från att man vill skapa hållbar utveckling för att tillgodose människors framtida behov, men döljer då det faktum att mänskliga behov kan krocka med vad som är bäst för natur och ekosystem. Ett annat exempel är att behovet hos olika grupper av människor kan krocka, det som skapar hållbarhet för vissa gör det inte för andra.
– Att det kan vara svårt att tillämpa en multidimensionell förståelse av hållbar utveckling är ett intressant resultat för allt arbete för hållbar utveckling. Avhandlingen kan bidra till att lyfta dessa frågor och förhoppningsvis i förlängningen vara med och medverka till att debatter om hållbarhet blir mer konstruktiva.

Stort ansvar läggs på individen
Elin Biström menar att använda utbildning som verktyg för samhällets strävan mot större hållbarhet innebär också att ansvaret för att vända utvecklingen läggs på enskilda individer.
– Läromedlen tenderar att beskriva de val en individ gör i sitt liv utan att ta hänsyn till de strukturella faktorer som hela tiden påverkar oss. Att lägga ansvaret på individen riskerar att dölja att förändringar skulle behöva ske på samhällsnivå, snarare än att individer bara ska välja annorlunda inom det rådande systemet. Ibland finns det också en tendens att förutsätta att social förändring går att genomföra enbart genom att vilja, utan att fråga sig varför de fenomen man vill förändra har uppstått till att börja med. Förhoppningen är att min avhandling kan väcka nyfikenhet för hur sociala fenomen uppstår och förändras, samt hur vi kan diskutera och sprida information om detta. En sådan utveckling skulle kunna vara positiv för samhällsdebatten överlag.

– Jag hoppas att avhandlingen ska vara till nytta för alla som är intresserade av hur man skapar ett hållbart samhälle. Framför allt de som funderar på hur information eller utbildning inom området kan utformas, exempelvis för lärare, rektorer och andra som arbetar inom skola och utbildning på alla nivåer. Även universitet och högskolor som vill vara en del av att skapa en hållbar utveckling kan dra relevanta lärdomar från den här forskningen, säger Elin Biström.

Läs avhandlingen: Creating sustainable citizens?: Constructions of sustainable development in textbooks

Kontaktinformation
Elin Biström, doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: elin.bistrom@umu.se
Tel: 090-786 80 11
https://www.umu.se/personal/el…

Om disputationen
Fredagen den 27 maj försvarar Elin Biström, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: Den hållbara medborgaren: Konstruktioner av hållbar utveckling i läroböcker (Engelsk titel: Creating sustainable citizens? Constructions of sustainable development in textbooks)

Fakultetsopponent: Professor Malin Ideland, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle, Malmö universitet

Disputationen äger rum kl. 13:15 – 15:00 i Aula Biologica.

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23