I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firar vi bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj. Då står förhoppningsvis trädgårdens vårkvarter i full blom samtidigt som träden knoppas och bina surrar.
Sveriges första botaniska trädgård grundades intill Fyrisån i Uppsala redan 1655. Efter storhetstider under Olof Rudbeck och Carl von Linné förföll den men fick nytt liv på 1920-talet efter hårt arbete av Svenska Linnésällskapet. Den 27:e maj 1923 invigde sällskapet Linnéträdgården, renoverad efter målningar från 1745 och Carl von Linnés noggranna anteckningar om växterna i trädgården. Återigen kunde besökare få uppleva den trädgård som på 1700-talet var ett ledande forskningscentrum i botanik, platsen där Carl von Linné utvecklade sina idéer om sexualsystemet och där han introducerade det nya sättet att namnge växter och djur, med ett släktnamn och ett artepitet.
Lördag 27 maj bjuder Svenska Linnésällskapet tillsammans med de linneanska trädgårdarna vid Uppsala universitet in till kunskapsdagen ”Hundra år av återväxt” i Linnéträdgårdens orangeri. Det blir föredrag om några av de drygt 1 000 växtarter som odlas i Linnéträdgården i dag. Vilka är de, varför odlar vi dem och varför odlar vi inte alla de 3 000 arter som Carl von Linné en gång odlade här? Vi berättar också om de Linnésamlingar som finns i Uppsala.
Mellan föredragen bjuder dansgrupperna Grevinnan Brahe och Branicula på dans från 1600- och 1700-talen till ackompanjemang av Brahekvartetten.
En höjdpunkt under dagen blir de föredrag och samtal som arkeologerna Annika Nordström och Karin Lindeblad samt idéhistorikern Annika Windahl Pontén kommer att bjuda på. Med utgångspunkt i förra sommarens arkeologiska fynd i samband med utgrävningar i Linnéträdgården, föremål i Linnémuseet och skriftliga källor kommer de att diskutera vilka som levde i trädgården på 1700-talet. Hur såg vardagsliv och bordskultur ut och vad innebar det i vardagen att vara vetenskapsman på 1700-talet? Arkeologerna har också med sig en del av de föremål som de hittade under utgrävningarna på förgården under sensommaren 2022.
Kunskapsdagen avslutas med en exposé över Svenska Linnésällskapets arbete med renoveringen av akademiträdgården och en tillbakablick på förra seklets början. Vad hade historiska minnesmärken för funktion i nationsskapandet då? Vad kan vi lära oss dem?
Fotoutställning – Linnéträdgården 100 år Under dagen öppnar också en ny fotoutställning i orangeriet. I den gör vi några nedslag i tidigt 1900-tal, under den period då trädgården omvandlades från park till museiträdgård. Utställningen är öppen till 30 september då trädgården stänger för säsongen.
3 juni Museinatt – Oväntade visningar i Linnémuseet I samband med Museinatt den 3 juni blir det en repris på föredrag och samtal med arkeologerna Annika Nordström och Karin Lindeblad samt idéhistorikern Annika Windahl Pontén.
För mer information: Lotta Sturesson Saetre, kommunikatör vid Uppsala linneanska trädgårdar, e-post: lotta.saetre@botan.uu.se, 018-471 2874, 070-167 91 31
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Minst 237 000 människor i världen dog i organiserat våld under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994. Det visar en ny rapport från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. UCDP är världens mest använda datakälla när det kommer till organiserat våld och äldsta pågående projektet samlar data på inbördeskrig.
I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Friska deltagare fick i slumpmässig ordning äta både en onyttigare och en nyttigare kost. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.
Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två läkemedel godkända med dokumenterad effekt. Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie utförd på människor att behandling med en särskild sorts modifierade mjölksyrebakterier fungerade bra och ger goda effekter på sårläkningen.
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.