Skogssektorns jämställdhetsarbete har haft vissa positiva effekter, men på det stora hela har förändringen varit begränsad. Det visar en ny rapport som undersöker hur det ligger till med jämställdheten idag. Studien följer upp en undersökning som publicerades 2011.

– Studien visar att könssegregeringen inom skogssektorn har minskat något, men att den till stor del består, säger Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap och en av rapportens två författare. Vi ser visserligen att lika många kvinnor som män är chefer på låg- och mellannivåer, men tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.

Undersökningen har genomförts under 2021 med stöd av SLU:s skogsvetenskapliga fakultet, Skogforsk och sex regionala skogsprogram, för att bidra med ny kunskap till en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. Elias Andersson är sedan början av 2022 även vicedekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU med ansvar för jämställhet och lika villkorsfrågor.

– Vi hade så klart hoppats på större positiva förändringar, men tyvärr ser vi bara små skillnader från 2011. Det kan upplevas nedslående att förändringen går så långsamt. Den här typen av undersökningar är nödvändiga, då de belyser missförhållanden och kan ligga till grund för det fortsätta förändringsarbete som vi alla behöver göra.

Under de tio år som har passerat mellan undersökningarna har händelser som #metoo och #slutavverkat visat på omfattande utmaningar kring sexuella trakasserier, kvinnors utsatthet och ojämställda normer och kulturer inom skogsbranschen, liksom i många andra branscher. Den nationella jämställdhetsstrategin från 2011 har, tillsammans med det regionala arbetet, lyft jämställdhet på den skogliga agendan. Olika företag och organisationer, inklusive SLU, har internt och på olika sätt arbetat med frågan för att öka medvetenheten.

Hur kan det komma sig att så lite händer?

– Det är en stor utmaning att förändra ojämställda normer, kulturer och strukturer och det kräver ett prioriterat, kunskapsbaserat, systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete. Jag tycker mig se att medvetenheten kring detta börjar landa, men det ställer nya krav på både enskilda organisationer och sektorn i stort, säger Elias Andersson.

Kontaktperson

Elias Andersson
Vice-dekan för jämställdhet och lika villkor
Fakulteten för skogsvetenskap

Institutionen för skoglig resurshushållning
Avdelningen för skoglig resursanalys
Sveriges lantbruksuniversitet
elias.andersson@slu.se, 090-786 83 58

Mer om rapporten

Elias Andersson & Maria Johansson. Tio år med jämställdhet på agendan. Nationell uppföljning av skogligt utbildades villkor på arbetsmarknanden. Rapport Skog 2022:4, Sveriges lantbruksuniversitet, Skinnskatteberg. 64 sidor. 

Rapportens andra författare, Maria Johansson, finns vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Rapporten bygger på en enkätstudie som inbegriper samtliga kvinnor med en högre skoglig utbildning samt en spegelgrupp av män med motsvarande utbildning, ålder och examensår. Totalt gick enkäten ut till 1618 personer, med en svarsfrekvens på 53 procent.

Några resultat

  • Två av fem kvinnor inom skogssektorn upplever en utsatthet i form av könsdiskriminering eller kränkningar medan motsvarande andel bland männen är mindre än var tionde (se sid 28 & 30).
  • Enligt de tillfrågade värderas kvinnors och mäns kompetens lika i skogssektorn. Samtidigt upplevs normer och kultur som den mest ojämställda aspekten (se sid 34).

Kvinnor i chefsroll

  • Kvinnor har idag en snabbare väg till chefsposition än tidigare. Skillnaden mellan i vilken utsträckning män och kvinnor är chef på lägre eller mellannivå har försvunnit. I företagsledningar är det fortsatt betydligt mer sannolikt att positionen innehas av en man (se sid 26).
  • Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar (se sid 31).

Segregering

  • Könssegregeringen har minskat något, men fortfarande utgör ”lagövervakning, tillsyn och natur- och miljövård” de två mest kvinnodominerade arbetsområdena, medan ”försäljning, avverkning och inköp” är de mest mansdominerade (se sid 25).
  • Skogsstyrelsen fortsätter att vara den organisation som har flest kvinnor som anställda i jämförelse med män. (se sid 21)
  • Andelen kvinnor som är anställda inom skogsbolag har stigit, medan andelen inom skogsägarföreningarna har sjunkit (se sid 21).

Val av yrke/utbildning

  • Både män och kvinnor har generellt en positiv upplevelse av sin utbildning och får i mycket hög utsträckning arbete direkt efter avslutad utbildning.
  • Motiven till valet av en skoglig utbildning skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor. Män har i högre utsträckning, liksom i föregående studie, en tidigare och mer direkt erfarenhet och koppling till skogen genom arbete eller genom familjens eller släktens skogägande. Kvinnor å andra sidan drivs i högre grad av ett intresse för hållbarhet och miljö och av möjligheten att få intressanta arbetsuppgifter.
  • Mer än var femte kvinna och knappt var femte man uppger att de skulle ha gjort ett annat utbildningsval idag. Kvinnorna har i högre utsträckning en mindre positiv upplevelse av utbildningen och det skogliga arbetslivet (se sid 18). Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat sektorn, men en betydligt högre andel kvinnor som lämnat sektorn har arbetat där en längre tid, och anger att de inte skulle välja samma utbildning idag (se sid 19).

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se