Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet och bland spädbarnsfamiljer i Sverige och Bhutan. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå. Att ha många människor omkring sig och att samhället finns tillhands är två av de viktigaste faktorerna för att hjälpa barnen, och detsamma gäller i alla tre länderna.

– Om man förbättrar mammornas hälsa med fyra procent, vinner barnen ett helt år i sin kognitiva utveckling, rent statistiskt. Det går alltså att med små medel göra ganska mycket för att stärka nästa generation, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala barn- och babylab, som har lett studierna.

Forskningen har gjorts med intervjuer och experimentella studier på plats i alla Bhutan, Turkiet och i Sverige. I Sverige och Bhutan är det 120 familjer med 9-10 månader gamla spädbarn som deltagit i varje land. I Turkiet är det 100 familjer som kommit som flyktingar från Aleppo i Syrien som deltar i studien. De har barn mellan 6 och 18 år. I Sverige är det i första hand småbarnsfamiljer som deltar i Uppsala barn- och babylabs forskning. Insamlandet av material har i Bhutan skett i samarbete med universiteten Faculty of Nursing and Public Health, och Khesar Gyalpo University of Medical Sciences of Bhutan. I Turkiet har undersökningarna gjorts med hjälp av forskare från institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Det som är gemensamt för familjerna i de tre länderna är att flera av barnets kognitiva förmågor påverkas av mammans mående, oavsett om det är en flyktingfamilj i Syrien eller familj under trygga förhållanden i Sverige. Barnets intelligens verkar inte påverkas utan det är framförallt barns uppmärksamhet, sociala förståelse och beslutsfattande som påverkas negativt.

Enskilda förutsättningar runt mamman kan förvärra situationen. Om hon är lågutbildad, har lågt socialt stöd, känner sig diskriminerad och har sjunkit i social status blir effekten på barnets utveckling mycket större. Men det finns också tydliga insatser som samhället kan göra för att förbättra mammornas situation och mående, och på det sättet minska påverkar på barnet: Att få stöd av sin partner; att ha en stor familj eller ett stort socialt nätverk; att samhället sluter upp och stöttar mamman.

– I alla kulturerna finns det delar som är bra. I Sverige har vi individualistiska miljöer. Vi är mer jämställda, till exempel att vi kan dela på föräldraledigheten och det kan vara en avlastning. Samtidigt har vi få naturliga mötesplatser för släkter och sociala sammanhang, något som är mycket starkare i grupperna i de andra länderna. I Bhutan hjälper ett aktivt religiöst liv en hel del. Där finns en stark koppling till religion och många deltar i religiösa sammankomster flera gånger i veckan. På det sättet får de rutiner för återkommande möten med många andra och ett stort socialt stöd.

Det är viktigt att alla samband som beskrivs är statistiska, det vill säga, baserade på observation mellan olika delar av undersökningarna. Forskarna har ännu inte undersökt sambanden kausalt genom att förbättra mammors mentala hälsa i utsatta miljöer och mäta effekten på barns utveckling. Det är nästa steg, efter de nuvarande sambandsstudierna.

– Det är hoppfullt att det tycks behövas en så liten förbättring för att barnen ska spira igen. I Sverige måste vi jobba mycket på att bryta isoleringen för framför allt ensamstående mammor. Vi har inget socialt klister. Många har inte starka band till sin släkt och ingen storfamilj som kan avlasta. Vi saknar kontinuiteten i religiösa riter, och har inte så många naturliga sammanhang att docka in i. Kan vi skapa fler såna kan vi hjälpa till att vända många barns kognitiva utveckling och ge dem ett bättre liv, säger Gustaf Gredebäck.

För mer information:

Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala Barn- och BabyLab, institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, gustaf.gredeback@psyk.uu.se, mobil: 070-167 94 14

Om Uppsala Barn- och BabyLab: https://psyk.uu.se/uppsala-barn-och-babylab/

Vetenskapliga artiklar:

Joshua Juvrud, et al. (2021); High quality social environment buffers infants’ cognitive development from poor maternal mental health: Evidence from a study in Bhutan; Developmental Science, DOI: 10.1111/desc.13203, https://doi.org/10.1111/desc.13203

Gredebäck G, et al. (2021); Social cognition in refugee children: an experimental cross-sectional study of emotional processing with Syrian families in Turkish communities. R. Soc. Open Sci. 8: 210362. DOI 10.1098/rsos.210362; https://doi.org/10.1098/rsos.210362

Astor K, et al (2020) Social and emotional contexts predict the development of gaze following in early infancy. R. Soc. Open Sci.; 7: 201178. DOI: 10.1098/rsos.201178, http://dx.doi.org/10.1098/rsos.201178

Uppsala universitet
Sveriges första universitet. Kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet rankas bland världens främsta lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:
Elin Bäckström
Telefon:
070-425 09 83
Mobil:
070-425 09 83
Epost:
elin.backstrom@uu.se