Sveriges kommuner behöver en pålitlig metod för att uppskatta cykling, en metod som mäter och följer upp cykeltrafiken på liknande sätt som biltrafiken. VTI testade en nyutvecklad mätmetod i Stockholm, Uppsala och Östersund. Resultatet blev lyckat.

Cyklingen ska öka och det finns mål för detta som är svåra att följa upp på kommunnivå, eftersom flödesmätningarna inte sker för hela det vägnät som det går att cykla på. Pilotstudien är bekostad av Sveriges kommuner och regioner samt Trafikverket genom deras gemensamma forsknings- och innovationsfond. En viktig insikt som studien har gett är att cykling i blandtrafik inte är försumbar. Kommunerna behöver ta höjd även för det – inte enbart för gång- och cykelbanor.

– Mycket tyder på att det saknas mätningar i blandtrafik eller cykling utanför tätorter vilket i så fall innebär att dessa cyklister förblir osedda i statistiken, säger Jenny Eriksson, utredare på VTI, som har projektlett studien tillsammans med seniora forskaren Olle Eriksson, forskaren Ary P Silvano och utredaren Jones Karlström.

Cykeltrafikarbete är ett mått där cyklandet skattas under en viss period inom ett visst geografiskt område. Metoden grundar sig på Trafikanalys förslag med målet är att få fram en metod som omfattar hela kommunen och samtidigt är accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig. Mätmetoden är tänkt att bli nationell standard.

På så sätt skulle det vara möjligt att följa cyklingens utveckling i hela kommunen och inte enbart vid de mätpunkter som ofta blir placerade där cyklandet är som störst. Utöver det ger mätningarna underlag för att beräkna olycksrisker, exponering för luftföroreningar och att bedöma cyklandets bidrag till att uppnå olika miljömål med mera.

Mätningarna skedde under en vecka vid fem skilda tillfällen under ett år. Totalt genomfördes 135 mätningar i varje kommun, uppdelat på 100 platser i gång- och cykeltrafik samt 35 i blandtrafik. Mätpunkterna slumpades ut på platser där uppskattningen var att flödet var högt, mellan och lågt.

Undersökningen visade att cyklingen i Stockholm skedde betydligt oftare på nätet för gång- och cykeltrafik jämfört med blandtrafik. I Uppsala och Östersund var det ungefär lika många kilometer på båda näten, med reservation för att det var ganska stora osäkerheter i skattningarna.

Pilotstudien uppfyller målet att ta fram en metod för att skatta cykeltrafikarbetet som är möjlig att genomföra både praktiskt och teoretiskt. En slutsats är att mätpunkterna behöver fördelas på ett annorlunda sätt att få ner osäkerheten.

Projektet är en fortsättning på en förberedande studie om metoden att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar. Den har varit lyckad som pilotstudie och nästa stora steg kommer sedan kunna bli att implementera den. För att studien ska komma till sin rätt vill forskarna upprepa pilotstudien en gång till, menar Jenny Eriksson.

–  Vi har kunnat påvisa att det går att göra på det här sättet, nu återstår att lösa några praktiska detaljer så gott det går. Vi vill gärna trimma metoden så att den blir ännu mer effektiv och få ner osäkerheten i skattningen. Tack vare studien vi står med nu ovärderlig kunskap, både statistiskt och tekniskt. Genom att upprepa den studien ser vi en stor potential att göra den ännu bättre.

Eva Ankarberg, kommunikationschef VTI,  eva.ankarberg@vti.se