Idag avfÀrdas ofta mode och skönhet som ytligt, inte minst genom dess uttryck i reklam och tidningar liksom kopplingen till celebritetskulturen.

– Mode och kosmetik Ă€r allt annat Ă€n ytligt. Filmindustrin och kosmetikaindustrin har en lĂ„ng parallell historia som tar sin början i det tidiga 1900-talet med etablerandet av filmstjĂ€rnesystemet och med inflytande av make-upartister som Max Factor och kostymdesigners som Gilbert Adrian, berĂ€ttar TherĂ©se Andersson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

I sin avhandling fördjupar Therése Andersson resonemanget och lyfter istÀllet fram idéerna och estetiken bakom skönhetsidealen och visar pÄ sÄ sÀtt hur komplex diskussionen Àr. FilmstjÀrnor diskuteras dÀrför i förhÄllande till tre teman: emancipation, konsumism och fysionomi. I diskussionen om emancipation behandlas kvinnors frigörelse under det tidiga 1900-talet och hur strÀvan efter individualitet och sjÀlvstÀndighet uttrycktes genom mode och kosmetik.

– De emancipatoriska signaler som Ă„terfinns inom skönhetskulturen medför en betoning pĂ„ de transformativa möjligheterna, det vill sĂ€ga kunskapen och makten att förvandla den egna personen efter eget tycke och smak. Att klĂ€ sig trendigt och att sminka sig blir pĂ„ sĂ„ sĂ€tt medel för att förstĂ€rka den egna identiteten och symboliskt uttrycka sjĂ€lvstĂ€ndighet och oberoende, sĂ€ger TherĂ©se Andersson.

Konsumtion av klÀder och skönhetsprodukter under tidsperioden framhÄlls i resonemanget dÄ de möjliggör ett individuellt uttryck, men ocksÄ dÄ de samtidigt upprÀtthÄller sociala skillnader genom ekonomiska faktorer.

– Konsumtion ger i det hĂ€r sammanhanget uttryck för förĂ€ndring, konstruktion och rörlighet, vilket i sin tur bĂ„de kan skapa och överbygga klasskillnader genom inhandling av de ”rĂ€tta” produkterna, sĂ€ger TherĂ©se Andersson.

Fysionomiska tankegÄngar, som gör gÀllande att en mÀnniskas personlighet kan utlÀsas genom det yttre utseendet, Àr ocksÄ vanligt förekommande i beskrivningar av filmstjÀrnor i tidens populÀrpress, ett resonemang vilket ocksÄ analyseras i avhandlingen.

– I populĂ€rpressen Ă„terfinns en indelning av filmstjĂ€rnor efter kategorier som personlighet och utseende, vilket skapar olika typer av kvinnligheter. De typer som presenteras Ă€r formade efter förestĂ€llningar om utseende; kropp, klĂ€der, frisyr och make-up, men Ă€ven utifrĂ„n faktorer som etnicitet liksom efter filmroller. Det gör att typerna fungerar som fasta former för kvinnligheter fĂ€rdiga att anvĂ€nda, sĂ€ger TherĂ©se Andersson.

Genom att studera samtidens veckopress och speciellt tidningen Filmjournalen med artiklar om och reklam för mode och skönhet, utifrÄn ovannÀmnda teman, belyser Therése Andersson hur motsÀgelsefulla dessa idéer Àr och hur komplex dess representation Àr i förhÄllande till filmstjÀrnor. Detta stÀller sÄledes Àven frÄgor om sjÀlvbild, identitet och kvinnlighet, och rör pÄ sÄ sÀtt bÄde filmstjÀrnan och ÄskÄdaren.

I avhandlingen studeras filmstjÀrnor som Gloria Swanson, Mary Pickford, Joan Crawford och Greta Garbo.

Avhandlingstitel: Beauty Box – FilmstjĂ€rnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige.

För mer information:
Therése Andersson, tfn arbete 08-674 76 40 eller 08-665 12 74, mobil 073-952 56 99, e-post therese.andersson@mail.film.su.se

För bild pÄ Therése Andersson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.

Presskontakt:

PresstjÀnsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: