I avhandlingen analyserar och tolkar Cecilia Olovsdotters dessa elfenbensarbeten från 400 – 500-talen e.Kr., de s.k. konsulardiptykerna. Diptykerna var bokliknande föremål som bestod av två paneler sammanfogade med gångjärn och försedda med bildreliefer på utsidan. Denna materialkategori har hittills inte varit föremål för ikonologiskt studium.

Avhandlingsförfattaren har på ett mer fokuserat och långtgående sätt än vad tidigare forskare i ämnet har gjort knutit konsulardiptykernas bilder till den samhälleliga kontext i vilken de uppstod. Hon visar hur de svarar mot välutvecklade idéer kring det prestigefyllda konsulsämbetets natur och funktioner under de sista 150 åren av dess drygt tusenåriga existens (konsulatet avskaffades år 542). Förhoppningen är att konsulardiptykerna skall bli tillgängliga och användbara som källmaterial för forskare inom andra discipliner än den klassiska arkeologin.

Två grundantaganden har styrt arbetet: 1) skapandet och vidareutvecklandet av den konsulära bilden från den senare delen av 300-talet styrdes av historiska och socio-kulturella faktorer som var specifika för perioden, och 2) den konsulära bildens huvudfunktion var att förmedla en konsulatets ideologi. Genom att undersöka dess motivrepertoar och utformning kan man nå kunskap om vilka aspekter av konsulsämbetet som ansågs mest betydelsefulla och symbolladdade av beställare, konstnärer och mottagare.

Studien visar att konsulardiptykernas motivrepertoar centreras kring fem temata: konsulärt ceremoniel, triumfalsymbolik, konsulsämbetet såsom en spegling av en ro-mersk världsordning, transcendental symbolik, och konsulsämbetet såsom ett medel med vars hjälp individen (dvs. den enskilde konsuln) kunde propagera för sig själv i det offentliga livet.

Ett från den kejserliga monumentalkonsten inspirerat bruk att indela bildfältet i flera över- och underordnade ”sfärer” återspeglar den romerska världsordningens hierarkier, som spänner över det gudomliga, kejsaren och hans familj, konsuln, lägre ämbetsmän, det romerska folket, barbarfolk, slavar, växt- och djurriket, och det materiella. Konsuln, som tronar i bildens mitt, omfattar med sin (symboliska) makt alla dessa sfärer; genom utförandet av ceremoniella handlingar förnyar han de ”kosmiska krafterna” och tillförsäkrar romarriket och dess folk välstånd och segerrikedom inför det nya året.

Den enskilde konsulns individualitet är helt underordnad hans officiella och sym-boliska funktioner, och därför är diptykernas figurer i allmänhet mycket stereotypt framställda, utan de särskiljande drag som karakteriserar porträtt. Individuellt bild-
innehåll centreras alltid kring den enskilde konsulns kollektiva kvalitéer: god börd/prominenta förfäder, materiell rikedom, en fin karriär i det romerska rikets tjänst, segerrikedom (faktisk eller självtillskriven).

Avhandlingens titel: The Consular Diptychs. An Iconological Study.
(Konsulardiptykerna. En ikonologisk studie.)
Disputationen äger rum lördagen den 15 november 2003 kl. 13.15
Opponent: Professor Siri Sande
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Cecilia Olovsdotter, tel. 031-13 75 63 (hem),
e-post cecilia.olovsdotter@telia.com

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se