Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

– Vi ville undersöka om människor över hela världen har samma luktperception, det vill säga gillar samma typ av lukter eller om det är kulturellt inlärt. Traditionellt har det ansetts som något kulturellt inlärt men vi kan visa att kultur har mycket lite med det att göra, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Den aktuella studien visar i stället att strukturen på luktmolekylen är avgörande för om lukten anses vara god eller inte. Forskarna såg att vissa lukter gillades mer än andra oavsett vilken kultur som en försöksperson tillhörde.

– Kulturer över hela världen rangordnar olika lukter på ett likartat sätt oavsett var i världen de har sitt ursprung, men samtidigt har luktpreferens också en personlig, men inte en kulturell, komponent till sig, säger Artin Arshamian.

Studien gjordes möjlig genom ett internationellt nätverk av forskare som på ett unikt sätt kombinerade experimentella metoder med fältstudier. Nätverket omfattade forskare från Karolinska Institutet, Lunds universitet och Stockholms universitet i Sverige, University of Oxford och University College London i Storbritannien, Arizona State University, Monell Chemical Senses Center och University of Pennsylvania i USA, Universidad San Francisco de Quito i Ecuador, The University of Melbourne i Australien och National Autonomous University of Mexico.

Urbefolkningar från vitt skilda luktmiljöer

Flera av forskarna är fältarbetare som arbetar med urbefolkningar på olika platser i världen. Till den aktuella studien valdes nio samhällen ut som representerade olika sätt att leva. Fyra är jägar-samlargrupper, medan de övriga bedriver olika former av självförsörjande jordbruk och fiske. Vissa av dessa grupper har mycket liten kontakt med västerländska livsmedel eller hushållsartiklar.

– Eftersom dessa grupper lever i så vitt skilda luktmiljöer som regnskog, kust, berg och stad så fångar vi upp många olika typer av ”lukterfarenheter”, säger Artin Arshamian.

Totalt ingick 235 individer i studien och dessa fick rangordna tio lukter från hur gott till hur illa de luktade. Resultatet visar en stor variation mellan olika individers luktpreferenser inom varje grupp. Men även en samstämmighet på global nivå över vad som luktar bättre och sämre. Forskarna visar att variationen förklaras främst av molekylens struktur (41 procent) och av personligt tycke och smak (54 procent).

– Den personliga smaken kan vara ett resultat av inlärning men även av de gener som vi bär, säger Artin Arshamian.

Vanilj ansågs lukta godast

Bland de lukter som försökspersonerna fick rangordna var vanilj den som luktade godast följt av etylbutanoat som anses lukta som persika. Den lukt som de flesta ansåg minst behaglig var isovaleriansyra som finns i många livsmedel, som ost, sojamjölk och äppeljuice, men även i fotsvett.

Att människor oavsett vilken kultur de tillhör anser att vissa lukter är godare än andra kan förklaras av att dessa dofter kan ha ökat chansen till överlevnad under evolutionen, menar Artin Arshamian.

– Nu vet vi att det finns en universell luktperception som drivs av molekylens struktur och som förklarar varför vi gillar eller ogillar en viss lukt. Nästa steg är att undersöka varför det är så genom att knyta kunskapen till vad som sker i hjärnan när vi känner en viss lukt, säger Artin Arshamian.

Fältarbetet bakom studien finansierades av The Netherlands Organization for Scientific Research, NWO och arbetet i övrigt av Vetenskapsrådet och National Institutes of Health (NIH). Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: ”The perception of odor pleasantness is shared across cultures”. Artin Arshamian, Richard C. Gerkin, Nicole Kruspe, Ewelina Wnuk, Simeon Floyd, Carolyn O’Meara, Gabriela Garrido Rodriguez, Johan N. Lundström, Joel D. Mainland och Asifa Majid. Current Biology, online 4 april 2022, doi: 10.1016/j.cub.2022.02.062.

För mer information, kontakta:
Artin Arshamian, PhD, forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 070-498 65 57
E-post: artin.arshamian@ki.se

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om