Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.

Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker. Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.

– Att området är utsatt för många typer av påverkan är inte nytt. Det nya i den här studien är att vi har lyckats skapa en översikt av de sammantagna effekterna av denna påverkan på hela renbetesområdet, säger Marianne Stoessel, studiens huvudförfattare och doktorand vid Stockholms universitet.

– I norra Fennoskandia har vi kvar ett av de äldsta systemen för djurhållning i Europa, där renar kan ströva fritt på 40 procent av Norges, Sveriges och Finlands yta. Eller åtminstone brukade de kunna göra det. Den ökande mänskliga närvaron hotar hela systemet, säger hon.

Studien visar att drygt hälften av renbetesområdet är påverkat av flera olika typer av markanvändning och att 85 procent av området är påverkat av minst en typ av användning, vilket minskar både storleken och kvaliteten på sommarbetesområdet. Den vanligaste typen av mänsklig påverkan är friluftsturism följt av skogsbruk samt vägar och järnvägar.

– Betande djur är en nyckelfaktor för att bibehålla den biologiska mångfalden bland växer, även i fjällen, säger Regina Lindborg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Hon är medförfattare till studien och koordinerar forskningsprojektet.

– På grund av den stora kumulativa belastningen på renbetesområdet, liksom klimatförändringarna, finns en stor risk för förändringar i växtlivet och i landskapet i framtiden. Förändringar som leder till att betet koncentreras till de områden som är mindre påverkade och att träd och buskar vinner terräng i de mer påverkade, säger hon.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet ”Effekterna av markanvändning och klimat i norra Fennoskandia”.

Studien

Mapping cumulative pressures on the grazing lands of northern Fennoscandia” är publicerad i Scientific Reports. DOI : 10.1038/s41598-022-20095-w

En sammanfattning på engelska bifogas (pdf)

Kontakt

Marianne Stoessel, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Tel: 0720-22 49 60. E-post: marianne.stoessel@natgeo.su.se(engelska)

Regina Lindborg, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Tel: 08-16 47 68. E-post: regina.lindborg@natgeo.su.se

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se