Rysslands invasion av Ukraina har kunnat följas nästan minut för minut via sociala medier och i nyhetskanaler. Är det första gången vi ser ett fullskaligt hybridkrig i Europa, där information och digitala plattformar blivit naturliga vapen? Och hur hänger senaste årens retorik och polarisering i sociala medier ihop med de tragiska händelser vi ser utspela sig just nu?  

Dagligen kommer nya bilder från kriget i Ukraina, via etablerade medier och via människors privata konton på Facebook och Instagram. Men också via aktörer vars syfte är att sprida desinformation. Samtidigt spelar de digitala plattformarna en viktig roll för motståndsrörelsen, för räddningsorganisationer och civilsamhället.

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har studerat tillit till olika medier, men också digital aktivism.

− Det är första gången i Europa vi ser ett sociala medier-krig. Vi har sett det tidigare på andra håll i världen, inte minst i Syrien och Afghanistan. Men inte i Europa. Man kan jämföra med Irakkriget 1991 som beskrevs som ett högteknologiskt krig, där kriget kom väldigt nära genom suddiga TV-bilder, säger hon.

Snabba nyhetsflöden

Något som vi blivit vana vid de senaste åren är ett snabbt nyhetsflöde och uppdateringar dygnet runt, i såväl våra tv-kanaler som i de digitala. I den snabba nyhetsrapporteringen blir det svårare att skilja på vad som är korrekt rapportering och vad som är felaktig. Där har etablerade medier ett stort ansvar, men man måste också vara mycket medveten i sina val av nyhetskanaler.

Facebook, Twitter, TikTok och andra plattformar kritiseras ofta för att bli en mistlur för desinformation. Att dess ägare inte gör tillräckligt för att förhindra spridning av felaktigheter. Men i sin forskning om digital aktivism har Anne Kaun också sett hur samma kanaler hjälper människor att känna sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.

− I krigstider är det lätt att känna att man inget kan göra, men via Facebook kan man ändå visa sitt deltagande, dela korrekt information och delta i insamlingar. Det kan också bli en inkörsport till ett starkare engagemang och mobilisering, säger hon.

Ett säkerhetspolitiskt och geopolitiskt perspektiv

Docent Jonas Andersson Schwarz forskar också i medie- och kommunikationsvetenskap och har studerat medier, digital infrastruktur, hur data är beskaffat och olika plattformar. Ser man på frågan om sociala medier och digitala plattformar utifrån ett säkerhetspolitiskt och geopolitiskt perspektiv kan man säga att det informationskrig vi ser i dag har pågått i flera år, åtminstone sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014.

− Det vi ser är militariserade informationsflöden. Sedan 2014 har Ryssland ytterligare skärpt sina censurlagar och begränsat fria medier. Ryska nyhetskanaler som Russia Today och Sputnik, en statlig rysk nyhetstjänst, har också blivit en del av de alternativa medierna även i Sverige och andra europeiska länder. Det dockar in i en internationell ideologisk rörelse som växt fram, som linjerar med Putins intressen. Men den är sällan representativ för faktiska majoriteter, säger han.

En utveckling som kan ses som en del i den politiska utvecklingen i framför allt Ryssland, men också i USA, är framväxten av kleptokratiska intressen, berättar Jonas Andersson Schwarz. Det vill säga en stat som styrs av personer som utnyttjar regeringens möjligheter för egen vinning.

− Oligarkernas intressen har eroderat det politiska systemet i Ryssland. Och vi ser det även i viss utsträckning i USA och Storbritannien, säger han.

En hårdare retorik

Retoriken i sociala medier har på senare år blivit hård, och den allt mer vässade tonen även från svenska konton sker inte i något vakuum. Senaste exemplet som lyfts av Jonas Andersson Schwarz är den felaktiga videon från statsminister Magdalena Anderssons presskonferens som spreds av moderata politiker. Videon bestod av klipp från presskonferensen som klippts ihop för att misskreditera regeringen, utan att tydligt ange att den var manipulerad.

− Jag ser det som mycket allvarligt att sprida uppenbara fejkklipp och att göra partipolitiska poänger av det. Men det kan också tas upp av ens politiska motståndare och användas tillbaka. Även vissa vänstertyckare försöker ta partipolitiska poänger. Det är en utmaning, då vi i Sverige har valår i år. Å andra sidan kanske valrörelsen blir mindre populistisk, om det fortsätter att vara ett så allvarligt läge i Ukraina. Det kan göra att det blir mindre tolerans bland mottagarna när politiska påverkare försöker ta billiga poänger, säger han.

Drastiska åtgärder

EU har redan infört en rad sanktioner mot Ryssland i ett försök att skära av landet från omvärlden och stoppa invasionen. De har också talat om att blockera ryskkontrollerade medier från att sända i EU:s medlemsstater. Det finns också indikationer på att hackernätverk som Anonymous försöker stänga ner olika ryska internetsidor.

− Det är en mycket drastisk åtgärd att dra in sändningstillstånd och införa starka ekonomiska sanktioner mot Ryssland, det har aldrig gjorts tidigare och kan av Putin ses som en eskalering. Anonymous å sin sida är ett okontrollerbart kollektiv som är svårt att överblicka. Det finns några få som säger sig föra nätverkets talan, men de är fria agenter. Dock kan man ju se att den stora massan av dem knappast är för Putin och de är många som sitter på kvällarna och försöker få bort sidor från internet. Det är effektivt, men handlar kanske framför allt om att förlöjliga regimen.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se