Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

Karolina Eriksson och hennes forskarkollegor har kartlagt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier (så kallade patogener) och deras nära släktingar i våra vatten. Särskilt har de tittat på bakterier som kan överleva fagocytosen, den mekanism som våra immunceller använder för att oskadliggöra bakterier. Resultaten visar att det finns gott om sådana bakterier i både sötvatten och vatten med högre salthalt och att det finns en risk att vissa av dessa kan främjas av klimatförändringar.

– Många bakterier som kan överleva fagocytosen kan orsaka allvarlig sjukdom i människa som exempelvis kolera, pest och legionärssjuka. Med hjälp av nya tekniker kan vi särskilja dessa ifrån deras nära släktingar, säger Karolina Eriksson.

Fler patogener i brunt vatten

Patogener förekommer naturligt i miljön, ofta inuti amöbor och andra organismer. Men det har länge varit oklart i vilka vatten de finns och hur de gynnas –­ kunskap som är viktig för förståelsen av hur de kan smitta människor och orsaka sjukdomsutbrott.

En central upptäckt i studien är att vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten. Humifieringen ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning.

– Både norra Östersjön och många sjöar påverkas redan idag av humifiering, vilket påverkar hela ekosystemen då de gynnar bakterier framför de organismer som lever av solens energi, säger Karolina Eriksson.

Särskilt bakteriesläktet Legionella visade sig ha högre förekomst i norra delen av Östersjön samt i inflöden till sjöar där vattnet är humifierat. Ökad humifiering kan i framtiden även leda till mer järn och lägre pH-värde, något som patogenen Pseudomonas aeruginosa visade sig vara tålig mot, till skillnad från många andra icke-patogena bakterier.

Miljöövervakning kan förebygga hot

Forskarna identifierade även de organismer i miljön som kan vara värddjur till dessa bakterier. Det ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med ekosystemet, vilket är ett komplext och outforskat område.

I sin avhandling visar Karolina Eriksson hur potentiella patogener kan identifieras och studeras i sina naturliga livsmiljöer. Om metoden kombineras med miljöövervakning kan vi upptäcka vilka miljöfaktorer som främjar dessa bakterier.

­– Kontinuerlig och utökad miljöövervakning gör det möjligt att förebygga och agera mot potentiella hot och kan därför vara ovärderlig för samhällets beredskap mot sjukdomar från bakterier så som Vibrio och Legionella, men även mot nya sjukdomar från andra bakterier.

Om disputationen

Fredagen den 8 december försvarar Karolina Eriksson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bakterier som undkommer predation: Vattenlevande patogener och deras släktingar. Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal SAM.A.280. Fakultetsopponent är Klaus Jürgens, IOW Tyskland.

Läs hela avhandlingen

Om Företagsforskarskolan

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker. Doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

Läs mer på Företagsforskarskolans hemsida

För mer information kontakta gärna:

Karolina Eriksson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Telefon: 090-786 98 66

E-post: karolina.eriksson@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

072-206 89 23