Träd som planteras i stadsmiljö kan erbjuda skugga och bidra till en lägre lufttemperatur. För att dessa tjänster ska bli så bra som möjligt är det viktigt att låta asfalten ge plats åt träden, enligt forskning från Göteborgs universitet.

Trädens betydelse för stadsklimatet är en fråga som vuxit i betydelse i klimatförändringarnas spår där medeltemperaturen beräknas stiga. Träd skänker skugga och sänker lufttemperaturen. För att få ut mest möjliga nytta av träden gäller det att ge dem rätt förutsättningar.

– Vår forskning visar att en viktig faktor är hur mycket av ytan runt trädet som är hårdgjord, säger Janina Konarska, forskare på Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien i tidskriften Landscape and Urban Planning.

Större träd med mindre asfalt

Därför menar forskarna att det är en god idé att åtminstone bjuda träden på lite extra gräs runt stammen.

– Vi såg i vår studie att 20–30 år gamla träd som omgavs av gräs var i medeltal 2,6 meter högre och kronan var 1,3 meter vidare än hos träd i närheten som växte med en tät yta nära stammen. Träden hade också en 61 procent tätare krona och gav dubbelt så mycket kylning, säger Janina Konarska.

Forskarna studerade hur markytan runt stammen påverkade kärrek, hästkastanj och parklind på flera ställen i Göteborg och Mölndal. Bedömningen gjordes utifrån olika parametrar, bland annat tätheten på kronan, trädets tillväxt och hur mycket vatten som bladen avger, vilket benämns transpiration. Alla dessa avgör trädets påverkan på mikroklimatet. Tätheten på kronan och storleken på trädet bestämmer skuggeffekten och transpirationen fungerar som en luftkonditionering som kyler ner luften.

– Dessutom blir luften ovanför en asfaltsyta varmare än luften ovanför gräs eller jord. En hårdgjord yta hindrar även att regnvatten når ner till rötterna vilket påverkar trädets tillväxt, säger Janina Konarska.

Porträtt på Janina Konarska

Janina Konarska, forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Robert Karlsson

Investera i bra jord

Det fanns skillnader mellan hur mycket de olika trädarterna påverkades av att inte få ner vatten till rötterna. Hästkastanjen påverkas minst av hårdgjorda ytor, men å andra sidan presterar den sämre än kärrek och parklind när förutsättningarna är bättre.

Forskarnas slutsats är att även om valet av träd som planteras är mycket viktig, kan det ändå spela mindre roll för trädens kyleffekt jämfört med hur nära stammen som den hårdgjorda ytan börjar.

Det är dyrt att plantera träd och det tar tid innan ett nytt träd växer till önskad storlek. I staden kan det ofta vara svårt att ge träden en optimal växtmiljö.

– Man får göra det bästa man kan vid plantering av träd i städerna. Om det är svårt att få till öppna ytor runt träden är det en god idé att investera i bättre jord och gärna stödvattna trädet. Det är viktigt att vi tar hand om träden, de är värdefulla på många sätt, säger Lasse Tarvainen, miljövetare på Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel i Landscape and Urban Planning: Surface paving more important than species in determining the physiology, growth and cooling effects of urban trees

Kontakt: Janina Konarska, forskare på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 072-332 38 76 (talar engelska), e-post: janina.konarska@gu.se

Lasse Tarvainen, forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 031-786 48 14, e-post: lasse.tarvainen@gu.se

Olof Lönnehed
Presskommunikatör
Göteborgs universitet
Tel: 0766-18 69 70
E-post: olof.lonnehed@science.gu.se