Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling som lagts fram vid Uppsala universitet.

– Det är anmärkningsvärt hur fort det gick för småförlagen att bli viktiga aktörer för den översatta litteraturen på den svenska bokmarknaden. Åren 1978–1997 introducerades tio blivande litterära Nobelpristagare i svensk översättning av ett litet förlag grundat efter 1975. Detta är en viktig aspekt för att utgivningen av författarna före de tilldelats Nobelpriset är en större ekonomisk risk för ett förlag än efter priset, då utgivningen kan sammanlänkas med prestige och garanterad uppmärksamhet, säger Jana Rüegg, doktorand i litteraturvetenskap.

Många nya förlag grundades efter att litteraturstödet infördes 1975 och flera av dem blev snabbt viktiga för utgivningen av just översättningar. Ytterligare en våg av nystartade småförlag har pågått sedan början av 2000-talet. De har kommit att bli mycket viktiga för utgivningen av översättningar i Sverige, i synnerhet från stora språk som franska, tyska och spanska.

Under sent 2000-tal och tidigt 2010-tal gick flera stora förlag igenom ekonomiska kriser, vilket ledde till att de släppte ifrån sig översatta författarskap som andra förlag kunde ta över, visar avhandlingen. Småförlagen har också påverkat vilka författare som har översatts till svenska.

– Under 1970–2000 har framförallt manliga författare utgivits i ett mycket stort antal utgåvor från de stora språken franska, tyska och spanska. Delvis hänger det ihop med att klassikerutgivningen var mycket omfattande, vilket är en sorts litteratur som i sammanhanget förknippas med manliga författarskap som exempelvis Jules Verne, Franz Kafka eller Marcel Proust, säger Jana Rüegg.

Hennes forskning visar att småförlag som grundats under 2000-talet har varit oerhört viktiga för att ge ut kvinnliga författare översatta från franska, tyska och spanska. Efter 2005 har skillnaderna jämnats ut och runt 40 procent av utgåvorna från de tre språken har nu kvinnliga författare.

Avhandlingen består av två delar.

Första studien, Nobelbanor, undersöker översatta Nobelpristagare i litteratur 1970–2016 på den svenska bokmarknaden och om de gavs ut före eller efter Nobelpriset. Studien bygger på en databas över all utgivning av författarna i svensk översättning till och med 2017.

De 45 Nobelpristagarna har i hög utsträckning spridits i svensk översättning före priset. 49 procent har återutgivits i pocket före de tilldelats priset, vilket visar att förlagen ansett att det har funnits potential att sprida författarna i stora upplagor. Genomsnittstiden från den första svenska översättningen till Nobelpris är 20 år, vilket betyder att Nobelpriset i många fall återaktualiserar ett författarskap som hunnit glömmas bort av den svenska bokmarknaden.

Över tid sker en tydlig rörelse från större till mindre förlag i utgivningen av översatta Nobelpristagare.

Andra delen av avhandlingen, Förmedla och förlägga, fokuserar på utgivningen av översättningar från franska, tyska och spanska på svenska förlag 1970–2016. Studien baseras på en databas över all prosautgivning för vuxna översatt till svenska från de tre språken 1970–2016.

Utgivningen av översättningar från franska och tyska minskar över tid och flyttar allt mer från stora till specialiserade småförlag mot slutet av den undersökta perioden. Mönstret för översättningar från spanska ser annorlunda ut, vilket beror på att det var först under 1980-talet som svenska förlag på allvar började ge ut översättningar från språket, med stora namn som exempelvis Gabriel García Márquez och Isabel Allende.

Stora förlag ger i högre utsträckning ut översättningar från spanska även under slutet av den undersökta perioden. Enligt Jana Rüegg är det tydligt att språkens historiska ställning på den svenska bokmarknaden spelar roll för vad som översätts och ges ut.

– Franska och tyska som det finns en lång utgivningstradition av i Sverige är föremål för översättningar från alla sorters genrer, från klassiker och Nobelpristagare till populärlitteratur. Översättningar från spanska har inte samma långa utgivningstradition på den svenska bokmarknaden, vilket har lett till att mycket få översatta spanskspråkiga klassiker ges ut och att även utgivningen av översatt spanskspråkig populärlitteratur har varit förhållandevis begränsad under perioden, säger Jana Rüegg.

Avhandlingen: Rüegg, J. (2023); Publishing Translations. Flows, Patterns, and Power-Dynamics in the Swedish Book Market after 1970, Avdelningen för litteratursociologi. ISBN 978-91-506-3022-0., https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-514029

För mer information:
Jana Rüegg, doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, e-post: jana.ruegg@littvet.uu.se, telefon: 073-738 45 55.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96