Kvinnor och minoritetsgrupper är särskilt utsatta för mobbning och trakasserier till sjöss. Det visar en vetenskaplig artikel av Cecilia Österman och Magnus Boström på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet. Så många som hälften av den kvinnliga sjöpersonalen säger sig ha blivit utsatta.

Arbete till sjöss är ett maskulint kodat yrke med en stark kultur som värdesätter praktisk erfarenhet. Arbetet ombord kännetecknas i stor utsträckning av osäkra anställningar, hög arbetsbelastning och stundtals motstridiga krav på att jobba både effektivt och säkert. Detta är en grogrund för arbetsmiljöproblem som ökar risken för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen, men också kan leda till ohälsa och olyckor.

Cecilia Östermans och Magnus Boströms artikel Workplace bullying and harassment at sea: A structured literature review som publicerats i tidsskriften Marine Policy, redogör för en systematisk granskning av vetenskapligt publicerad litteratur om mobbning och trakasserier till sjöss.

Kränkande särbehandling förekommer på alla typer av arbetsplatser där orsakerna ofta går att finna i brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, med otydligheter kring roller, uppgifter och ansvar, ohälsosam arbetsbelastning med chefer som ofta saknar kunskap, verktyg och förutsättningar att jobba förebyggande med arbetsmiljöarbetet.

– Några av de bidragande faktorerna till att sjöfartssektorn är extra hårt drabbad av kränkande behandling på jobbet är de svaga gränserna mellan arbete och privatliv som råder ombord på fartyg där besättningen arbetar och bor tillsammans, ofta i långa perioder i sträck,. Det ställer ytterligare krav på fungerande ledarskap och mellanmänskliga relationer i den sociala miljön, säger Cecilia Östman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.

Nästan inget har hänt sedan 1995
Artikeln visar att det inte hänt speciellt mycket sedan den första studien i ämnet 1995. Andelen som blir mobbade och trakasserade på arbetsplatser till sjöss i dagsläget varierar från 8 procent till 25 procent av all sjöpersonal och över 50 procent av sjöpersonal som är kvinnor. Dessa siffror skiljer sig inte mycket från de tidigaste studierna i ämnet.

– Även om forskning om mobbning och trakasserier på arbetsplatser till sjöss blir vanligare, finns det ett generellt behov av framtida forskning, och i synnerhet interventionsstudier, säger Magnus Boström, även han universitetslektor i sjöfartsvetenskap.

Framför allt finns det ett behov av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till kränkande särbehandling för att säkerställa att personal till sjöss har anständiga arbetsvillkor. Chefer i land samt befäl ombord måste förses med tillräckliga resurser, användbara verktyg och tillräckligt med tid för att med proaktivt arbete minska de faktorer som utgör grogrunden för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.

Cecilia Österman och Magnus Boström har även tagit fram Ogilla läget, en populärvetenskaplig broschyr med tips på hur chefer och anställda inom sjöfartssektorn kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Vi behöver ställa nya typer av frågor för att få bättre och djupare insikter om arbetsförhållandena ombord, säger Cecilia Österman. Med den förutspådda framtida bristen på kvalificerade personer till sjöfartsnäringen behövs åtgärder för att förbättra rekryteringen av ny arbetskraft och för att behålla befintlig personal. Det handlar om att skydda personal till sjöss från mobbning och trakasserier och värna om välbefinnandet för alla till sjöss oavsett ålder, kön, etnicitet eller sexuell läggning.

Mer information

Artikeln är publicerad med Open Access (CC BY 4.0): https://doi.org/10.1016/j.marpol.2021.104910

Kontakt

Cecilia Österman, universitetslektor, 070-748 27 07, cecilia.osterman@lnu.se
Magnus Boström, universitetslektor, 070–286 00 61, magnus.bostrom@lnu.se

Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, 076-760 36 66, liv.ravnbol@lnu.se
Ulrika Bergström, pressansvarig, 070-259 36 29, ulrika.bergstrom@lnu.se

Presskontakt:
Liv Ravnböl
Telefon:
0480-49 77 10
Mobil:
076-760 36 66
Epost:
liv.ravnbol@lnu.se