För att förklara dessa utvecklingsförlopp beskriver Sven Lindmark en analysram för studier av framvĂ€xten av vad han kallar tekniskt-ekonomiska system. Centrala begrepp i analysramen Ă€r tekniska system och aktörssystem. Tekniska system (t. ex. ett telefonnĂ€t) utgör i sig ofta ingen fĂ€rdig anvĂ€ndbar produkt, utan krĂ€ver utveckling och integration av andra, komplementĂ€ra, system (t.ex. en telefon) för att kunna anvĂ€ndas eller spridas pĂ„ marknaden. De tekniska och de komplementĂ€ra systemen utgör tillsammans delsystem i en applikation – ett anvĂ€ndarsystem. Dessutom finns det ofta konkurrerande tekniska system – substitut – som utför samma eller liknande funktioner. Runt dessa tekniska system finns aktörer som utvecklar, producerar, sĂ€ljer, köper, anvĂ€nder, standardiserar och reglerar dem. Systemberoenden har verkat olika pĂ„ mobiltelefoni och mobil data vilket blir sĂ€rskilt tydligt om man betraktar framvĂ€xten av mobil data.
De första nĂ€ten för mobil datakommunikation utvecklades under tidigt 80-tal, bl. a. vĂ€rldens första publika paketkopplade mobila datasystem – Mobitex. Televerket lanserade Mobitex 1986 med stora förhoppningar som dock inte infriades. Förklaringarna Ă€r flera. Det fanns t. ex. inga terminaler nĂ€r tjĂ€nsten lanserades. Dessutom saknades tjĂ€nster – applikationer. Innovationssystemet kring Mobitex var helt enkelt inte moget. Dessutom hade i början av 1990-talet delvis konkurrerade system dykt upp, frĂ€mst GSM. GSM (vars utveckling liksom hela mobiltelefoniutvecklingen beskrivs i detalj i avhandlingen) utlovade förbĂ€ttrade möjligheter för datakommunikation, samt bĂ€ttre och billigare terminaler Ă€n Mobitex. Standardiseringsarbetet av en paketkopplad variant av GSM (kallad GPRS) speciellt framtagen för datakommunikation var pĂ„ god vĂ€g, och skulle lanseras runt 1997 var det sagt. Detta ledde in alla aktörerna kring mobil data i en vĂ€ntefas. Standardiseringsarbetet drog emellertid ut pĂ„ tiden och de första nĂ€ten lanserades inte förrĂ€n 2000, dĂ„ utan terminaler och med fĂ„ tjĂ€nster. Under tiden hade industrin försökt lansera mobilt Internet i Europa, genom WAP som blev en flopp, Ă„terigen pĂ„ grund av avsaknad av terminaler och tjĂ€nster, men Ă€ven pĂ„ grund av GPRS- förseningen. Denna utveckling kan stĂ€llas mot det kanske mest framgĂ„ngsrika mobila datasystemet internationellt hittills – i-mode i Japan dĂ€r det vĂ€ldiga NTT DoCoMo framgĂ„ngsrikt kontrollerade och koordinerade hela innovationssystemet.
Sett i historiens backspegel ter sig 3G-förseningarna och besvikelserna inte sÀrskilt förvÄnande. Det Àr bara en i raden av besvikelser för en teknik som gÄng pÄ gÄng underskattat betydelsen av starka systemberoenden, i form av mÄnga potentiella komplementariteter, ett stort antal olikartade applikationer och konkurrerande system.
– Men medan industrin slickar sĂ„ren kommer mobil datakommunikationsmarknaden att fortsĂ€tta att vĂ€xa relativt snabbt, som den faktiskt gjort de senaste tio-femton Ă„ren. Stora generiska tekniska system Ă€r svĂ„ra att fĂ„ fart pĂ„, men ocksĂ„ svĂ„ra att stoppa nĂ€r de vĂ€l fĂ„tt fart., spekulerar Lindmark.
Avhandlingen ”Evolution of Techno-Economic systems: An Investigation of the Evolution of Mobile Communications” försvaras vid en offentlig disputation pĂ„ Chalmers den 30 september kl 15.00 i sal Vasa A, Vera Sandbergs AllĂ© 8, Chalmers, Göteborg.
