Intensivvårdssjuksköterskor utsattes för hög moralisk stress under covid-19-pandemin, som att vårda svårt sjuka patienter i respirator utan direktkontakt med deras anhöriga. Den långvariga extraordinära arbetssituationen ledde till sömnsvårigheter, sämre hälsa och tankar på att byta jobb. Det visar den senaste vetenskapliga artikeln i ett projekt där forskare har undersökt olika aspekter av intensivvård under pandemin, som ger lärdomar för en framtida hållbar sjukvård.

– Moralisk stress innebär att vara i situationer som går emot ens etiska kompass. Som intensivvårdssjuksköterska under pandemin kunde det innebära att av olika anledningar inte ha förutsättningar att ge vård på det sätt man är utbildad för, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna i projektet.

I en rad studier har forskare från Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Röda Korsets Högskola och Region Värmland, i ett projekt finansierat av Region Värmland och Karlstad Universitet, undersökt hur människor inom intensivvården påverkats av pandemin ­– personal, patienter och anhöriga.

Den senaste vetenskapliga artikeln visar att moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor under pandemin kan kopplas till sömnproblem, lågt skattad hälsa och tankar på att lämna sitt arbete. I studien ingick 221 intensivvårdssjuksköterskor som jobbade vid 15 olika svenska intensivvårdsavdelningar under pandemin. Av dessa hade 21 procent tankar på att lämna sitt arbete, och drygt fyra procent uttryckte symptom på utmattning.

Intensivvårdssjuksköterskorna i studien upplevde hög moralisk stress under den extraordinära situation som uppstod under pandemin, med att till exempel behöva utföra vård som inte upplevdes meningsfull. Det kunde bland annat handla om att göra livräddande åtgärder på en patient som man visste inte hade någon chans att överleva. Även bristande organisation och bristande kompetens hos kollegor orsakade hög moralisk stress.

– Ett bra teamarbete gör att intensivvårdssjuksköterskor i högre grad vill stanna på sitt arbete. Under pandemin fick många ta ansvar för fler patienter, för nya kollegor och handleda studenter. Att inte känna till kollegornas kompetens i pressade situationer orsakade stress, säger Maria Andersson, lektor vid Röda Korsets Högskola.

Ett problem som forskarna sett återkomma i flera av studierna är svårigheterna att kommunicera med patienter och att inte anhöriga fick komma in på intensivvårdsavdelningarna. I ett internationellt perspektiv verkar svenska intensivvårdssjuksköterskor ha påverkats extra negativt av den objektifiering av patienter som blev resultatet av anhörigas fysiska frånvaro.

– En svårt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning kan inte kommunicera. För sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningarna är de anhöriga därför väldigt viktiga för att patienten ska bli en person. Tack vara dem kan sjuksköterskan känna till patientens önskemål, preferenser och ge en god omvårdnad. I Sverige har vi en tradition av att jobba personcentrerat. Våra sjuksköterskor är skolade i det och under pandemin rycktes en av de viktigaste förutsättningarna bort, de närstående, säger Åsa Engström.

– Isoleringen har varit särskilt jobbig under pandemin från allas perspektiv. Patienten som inte får ha någon hos sig vid sängkanten, de närstående som finns hemma utan möjlighet att besöka sina närmaste, och intensivvårdssjuksköterskor med långa arbetspass som gjorde att de var borta från sig egen familj, säger Maria Andersson.

Av studierna ser forskarna att det finns slutsatser att dra för framtiden. En av dem är att ledarskap och arbetets organisering har stor betydelse för moralisk stress och därmed för att intensivvårdssjuksköterskor ska vilja stanna på sitt arbete. Andra slutsatser är vikten av beredskap och samordning samt vikten av att återgå till det som fungerade bra innan pandemin.

– Om den moraliska stressen minskar ökar hållbarheten i arbetet och människor mår bättre. Nu behövs möjlighet att reflektera vad vi var med om. Det är också viktigt att få tillbaka sådant som förlorades under pandemin, till exempel kontakten med närstående, säger Åsa Engström.

Kontakt: Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, 0920-49 38 75, asa.engstrom@ltu.se, Maria Andersson, lektor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola, 08–587 516 53, maria.andersson@rkh.se, Anna Nordin, lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet, 070–353 02 02, anna.nordin@kau.se, Angelica Fredholm, lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och Region Värmland, 072–469 03 03, angelica.fredholm@kau.se

Läs mer i publicerade artiklar inom projektet:

Den senaste artikeln: Moral Distress, Health and Intention to Leave: Critical Care Nurses’ Perceptions During COVID-19 Pandemic

Tidigare artiklar: Measuring moral distress in Swedish intensive care: Psychometric and descriptive results

Critical Care Nurses’ Experiences Caring for Patients When Relatives Were not Allowed in the ICUs due to COVID-19 Pandemic

Critical care nurses’ experiences of working during the first phase of the COVID-19 pandemic –Applying the Person-centred Practice Frameworkhttps://www.sciencedirect.com/…

Obstacle for Prioritizing Nursing Interventions During the COVID-19 Pandemic—Critical Care Nurses’ Experiences

Critical care nurses’ perception of moral distress in intensive care during the COVID-19 pandemic – A pilot study

Learning in intensive care during the COVID-19 pandemic – postgraduate critical care nursing students’ experiences

The Meaning of Critical Illness for People Suffering From COVID-19: When a Frightening Unreality Becomes Reality

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF, ledande internationella universitet samt med regionala och nationella aktörer. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,9 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 815 anställda och 19 155 studenter.
Läs mer på www.ltu.se och följ oss gärna på Twitter: @LTUniv och LinkedIn 

Presskontakt:
Katarina Karlsson
Telefon:
0920 49 21 28
Epost:
katarina.karlsson@ltu.se