Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats och därmed har även den allra sista av alla nu levande djurgrupper visat sig ha sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, den så kallade kambriska explosionen. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien som publiceras i tidskriften Nature.

Mossdjur finns idag i de flesta vattenmiljöer och bildar alltid kolonier, mellan 1 cm och en meter stora. De mossdjur som vi människor oftast kommer i kontakt med bildar nätliknande kolonier på ytan av stenar, musselskal, tångruskor eller på båtars skrov.

De nya millimeterstora fynden av arten Protomelission gatehousei från Kina och Australien kommer från tidig kambrium (ca 515 miljoner år sedan). Detta betyder att Protomelissionnästan är 35 miljoner år äldre än de hittills kända mossdjuren.

– För första gången kan vi visa att mossdjuren inte alls är några senkomlingar i världshaven, berättar forskaren Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet. De utvecklades under kambrium, precis som alla andra djurgrupper och inte under ordovicium som man tidigare trott. Dessutom visar fynden att de redan då hade utvecklat den kolonibildande form som har gjort mossdjuren till ett av de mest framgångsrika djuren i havet och ett gissel för båtägare.

Upptäcktes av en slump

Yngre fossila mossdjur är däremot vanliga eftersom många av dem haft ett hårt kalkskelett.

– Det är just för att mossdjurens fossil är så vanliga från senare epoker som vi forskare har förundrats över att de inte hittats från kambrium förrän nu, säger Christian Skovsted.

Genombrottet i forskningen kom delvis genom en slump. Artikelns försteförfattare, Zhiliang Zhang från Xi’an i Kina, hittade ett av de avgörande exemplaren under arbetet med ett helt annat forskningsprojekt.

– Jag blev direkt intresserad av det här fossilet när Zhiliang visade mig bilderna, berättar Christian Skovsted. Likheterna med mossdjuren var slående.

Protomelission var ett primitivt mossdjur där alla individer var ganska lika varandra. Kolonin blev bara några millimeter lång och liknade ett blad som stod rakt upp på havsbotten. Kolonins form och utförande liknar andra tidiga mossdjur, men det verkar inte som att skalet var förkalkat. Istället bestod det av proteiner och var ganska mjukt.

– Anledningen till att vi aldrig hittat några kambriska mossdjur förut är att de tidigaste arterna inte hade ett hårt skal av kalk. Det är tack vare väldigt speciella kemiska förutsättningar på fyndplatserna i Kina och Australien som vi har kunnat hitta de hittills äldsta mossdjuren, fortsätter Christian Skovsted.

Rättmätig plats

Forskarna kan nu passa in mossdjuren bättre i evolutionen. Det står klart att de utvecklades samtidigt som alla andra av dagens djurgrupper under den relativt korta period på 20 miljoner år som kallas för den kambriska explosionen. Men det var senare, under ordovicium, som mossdjuren utvecklade förmågan att binda kalk i sitt skal.

Det sammanfaller i tid med ett uppsving bland många andra kalkskaliga djur under ordovicium. Med Protomelission intar alltså mossdjuren sin rättmätiga plats bland de andra djurgrupperna och vi kan nu börja förstå hur de utvecklade sin unika ekologiska nisch.

Mossdjur

Numera lever mossdjur i de flesta vattenmiljöer, både i havet och i sötvatten. De bildar alltid välorganiserade kolonier där många mikroskopiska individer bygger upp en större struktur. Utöver nätliknande kolonier på stenar och båtar bildar andra arter buskliknande kolonier som kan likna träd eller små koraller.

Mossdjuren lever av att filtrera ut plankton och annan näring från vattnet med en tentakelförsedd arm, kallad lofofor. I en koloni har andra renhållningen, fortplantningen eller skyddar kolonin från angrepp. Efter ordovicium är mossdjuren vanliga som fossil eftersom många av dem har ett hårt kalkskelett och har bland annat bidragit till att bygga upp korallrev.

Forskningen publicerades i tidskriften Nature 27 oktober 2021 med rubriken: Fossil evidence unveils an early Cambrian origin for Bryozoa.

Kontakt

Christian Skovsted

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Christian.skovsted@nrm.se

0733-402 632

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Presskontakt:
Martin Testorf
Telefon:
0709-429011
Epost:
martin.testorf@nrm.se