AlmegÄrd analyserar Borns essÀer och hans tvÄ romaner Die erdabgewandte Seite der Geschichte (1976) och Die FÀlschung (1979). Genom hÀnvisningar till Borns första roman, Der zweite Tag, Borns lyriska produktion och hans kortprosatexter bestyrker avhandlingsförfattaren sin tes om makten som ett genomgÄende tema i Borns verk.
I Borns essĂ€er intar begreppet ”Megamaschine” en sĂ€rstĂ€llning. Born anvĂ€nder det som en bild för ett samhĂ€lle dĂ€r tekniken styr och dĂ€r mĂ€nniskorna frĂ„ntagits sin roll som sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande varelser. AlmegĂ„rd undersöker olika former av makt som ryms i det av Born skisserade totalitĂ€ra tekniksamhĂ€llet och visar att dessa maktstrukturer bland annat har teknologiska, statlig-politiska och ekonomiska aspekter. Ett gemensamt drag för dessa olika ”maktfĂ€lt” Ă€r att de prĂ€glas av en hög grad av anonymitet, som medför att de utgör en hotande ogenomskĂ„dlig bakgrund till det samhĂ€lle Born beskriver.
Die erdabgewandte Seite der Geschichte utspelar sig i sextio- och sjuttiotalets VÀst-Berlin. Huvudperson Àr den namnlöse jag-berÀttaren. Born beskriver dennes relation till Maria som ett intrikat maktspel. Med beskrivningen av denna problematiska relation tematiserar Born Àven en av sjuttiotalets viktigaste frÄgestÀllningar, nÀmligen kvinnans frigörelse. AlmegÄrd visar med hjÀlp av feministisk teoribildning att kvinnans frigörelse (bland annat) resulterar i ett ifrÄgasÀttande av mansrollen. Den förvirring och osÀkerhet jag-berÀttaren kÀnner inför kvinnans frigörelse Àr ett drag han delar med samtliga av Borns manliga protagonister.
Ăven i Die FĂ€lschung Ă€r maktkampen mellan könen av stor vikt, om inte i samma utstrĂ€ckning som i den andra romanen. Huvudpersonen Georg Laschen arbetar som korrespondent för en tysk tidning i inbördeskrigets Libanon och dĂ€rmed införs en internationell problematik i Borns verk. Mötet mellan den vĂ€sttyske journalisten och de olika kontrahenterna i det libanesiska inbördeskriget kan bĂ€st förstĂ„s i postkoloniala termer som ett möte mellan europĂ©en och de ”andra”. I analysen lĂ€ggs stor vikt vid de koloniala strukturer och diskurser Born anvĂ€nder sig av för att gestalta maktförhĂ„llandet i detta möte mellan ”Occidenten” och ”Orienten”.
Avhandlingen visar att makt Àr ett tema som Born konstant följer, men att det skiftar karaktÀr. DÀr de beskrivna maktförhÄllanden i essÀerna Àr av mer samhÀllelig karaktÀr, Àr de i romanerna i huvudsak mer privata. Samtidigt understryker avhandlingen att de privata förhÄllanden inte kan ses isolerade frÄn de samhÀlleliga och tvÀrtom, eftersom bÄda inverkar pÄ varandra. Genom att perspektivet förskjuts i den sista romanen behandlar Born inte enbart inomtyska maktförhÄllanden utan Àven internationella.
Genom fokuseringen pĂ„ makttematiken vill Mats AlmegĂ„rd visa att Born inte kan ses som en författare som enbart sysselsatte sig med ”ny-subjektiva”, rent privata frĂ„gestĂ€llningar, eftersom dessa i hög grad pĂ„verkas av samhĂ€lleliga maktstrukturer.
Avhandlingens titel: ”Macht ist da, weil auch wir Macht im Auge haben” –
Untersuchungen zur Machtkritik bei Nicolas Born.
Disputationen Àger rum lördagen den 23 november 2002 kl 10.00
Opponent: Dr. phil. Ulrich Krellner
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
NÀrmare upplysningar kan fÄs av Mats AlmegÄrd, tel 032-773 5579 (arb.), mobiltel 0709-45 05 90, e-post mats.almegard@tyska.gu.se