Almegård analyserar Borns essäer och hans två romaner Die erdabgewandte Seite der Geschichte (1976) och Die Fälschung (1979). Genom hänvisningar till Borns första roman, Der zweite Tag, Borns lyriska produktion och hans kortprosatexter bestyrker avhandlingsförfattaren sin tes om makten som ett genomgående tema i Borns verk.

I Borns ess√§er intar begreppet ”Megamaschine” en s√§rst√§llning. Born anv√§nder det som en bild f√∂r ett samh√§lle d√§r tekniken styr och d√§r m√§nniskorna fr√•ntagits sin roll som sj√§lvst√§ndigt t√§nkande varelser. Almeg√•rd unders√∂ker olika former av makt som ryms i det av Born skisserade totalit√§ra tekniksamh√§llet och visar att dessa maktstrukturer bland annat har teknologiska, statlig-politiska och ekonomiska aspekter. Ett gemensamt drag f√∂r dessa olika ”maktf√§lt” √§r att de pr√§glas av en h√∂g grad av anonymitet, som medf√∂r att de utg√∂r en hotande ogenomsk√•dlig bakgrund till det samh√§lle Born beskriver.

Die erdabgewandte Seite der Geschichte utspelar sig i sextio- och sjuttiotalets Väst-Berlin. Huvudperson är den namnlöse jag-berättaren. Born beskriver dennes relation till Maria som ett intrikat maktspel. Med beskrivningen av denna problematiska relation tematiserar Born även en av sjuttiotalets viktigaste frågeställningar, nämligen kvinnans frigörelse. Almegård visar med hjälp av feministisk teoribildning att kvinnans frigörelse (bland annat) resulterar i ett ifrågasättande av mansrollen. Den förvirring och osäkerhet jag-berättaren känner inför kvinnans frigörelse är ett drag han delar med samtliga av Borns manliga protagonister.

√Ąven i Die F√§lschung √§r maktkampen mellan k√∂nen av stor vikt, om inte i samma utstr√§ckning som i den andra romanen. Huvudpersonen Georg Laschen arbetar som korrespondent f√∂r en tysk tidning i inb√∂rdeskrigets Libanon och d√§rmed inf√∂rs en internationell problematik i Borns verk. M√∂tet mellan den v√§sttyske journalisten och de olika kontrahenterna i det libanesiska inb√∂rdeskriget kan b√§st f√∂rst√•s i postkoloniala termer som ett m√∂te mellan europ√©en och de ”andra”. I analysen l√§ggs stor vikt vid de koloniala strukturer och diskurser Born anv√§nder sig av f√∂r att gestalta maktf√∂rh√•llandet i detta m√∂te mellan ”Occidenten” och ”Orienten”.

Avhandlingen visar att makt är ett tema som Born konstant följer, men att det skiftar karaktär. Där de beskrivna maktförhållanden i essäerna är av mer samhällelig karaktär, är de i romanerna i huvudsak mer privata. Samtidigt understryker avhandlingen att de privata förhållanden inte kan ses isolerade från de samhälleliga och tvärtom, eftersom båda inverkar på varandra. Genom att perspektivet förskjuts i den sista romanen behandlar Born inte enbart inomtyska maktförhållanden utan även internationella.

Genom fokuseringen p√• makttematiken vill Mats Almeg√•rd visa att Born inte kan ses som en f√∂rfattare som enbart sysselsatte sig med ”ny-subjektiva”, rent privata fr√•gest√§llningar, eftersom dessa i h√∂g grad p√•verkas av samh√§lleliga maktstrukturer.

Avhandlingens titel: ”Macht ist da, weil auch wir Macht im Auge haben” –
Untersuchungen zur Machtkritik bei Nicolas Born.
Disputationen äger rum lördagen den 23 november 2002 kl 10.00
Opponent: Dr. phil. Ulrich Krellner
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Mats Almegård, tel 032-773 5579 (arb.), mobiltel 0709-45 05 90, e-post mats.almegard@tyska.gu.se

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 G√ĖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se