En cyklist skyms i några sekunder av en bil. En vanlig situation i trafiken som dagens självkörande bilar inte klarar av att hantera – för i just det ögonblicket har cyklisten slutat att existera.

– Vi har lyckats utveckla ett nytt sätt för självkörande fordon att förstå och förklara dynamiken i vår värld, precis som vi människor kan göra, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet.

I trafiken är vi människor vana vid att hela tiden förutse vad som kommer att hända härnäst. En slutledningsförmåga som dagens självkörande fordon och AI-system i allmänhet saknar. I en nyligen publicerad studie i tidskriften Artificial Intelligence har Mehul Bhatt, tillsammans med forskarkollegor i Tyskland och Indien, visat att när modern djupinlärning med neurala nätverk kombineras med teknik som möjliggör ett slags resonerande liknande människans sunda förnuft, kan några av de brister som finns hos dagens självkörande fordon överbryggas.

– Resultatet av den AI-metod som vi har tagit fram blir att de självkörande bilarna kan lära sig att förstå världen ungefär som vi människor. Och med den förståelsen kommer också förmågan att förklara sina beslut, säger Mehul Bhatt.

Det innebär att självkörande bilar kan förstå att en cyklist, som under några sekunder skyms av en bil, fortfarande existerar. Metoden gör att självkörande fordon kan uppvisa en resonemangsförmåga som liknar människans sunda förnuft – något som inte har gått att åstadkomma i självkörande fordon eller andra AI-tekniker som enbart baseras på maskininlärning.

– Vår algoritm ger ett självkörande fordon förmågan att förstå, i det här fallet, att sikten tillfälligt blockeras av en annan bil och att cyklisten återigen kommer att bli synlig när den bilen har passerat. Det är förståelse på den här nivån som krävs för att de självkörande bilarna ska kunna användas i trafiken, under olika trafikförhållanden och i olika miljöer.

Säkerhet och tillit

En annan viktig fördel med utvecklingen av AI-teknik som ser och förstår världen på samma sätt som vi människor gör är säkerheten. Med den nya AI-metoden kan självkörande fordon visa varför de har fattat ett visst beslut i trafiken – som en plötslig inbromsning – en förmåga som dagens självkörande fordon saknar.

– Det är av största vikt att vi inte har AI-teknik som kör runt med oss i trafiken och som ingen förstår fullständigt, inte ens de som utvecklat den eller tillverkat fordonen som den används i. Om självkörande bilar ska dela utrymme med oss människor måste vi veta hur de fattar beslut, säger Mehul Bhatt.

Detta är också helt avgörande vid till exempel olyckor och försäkringsfrågor, men också för att kunna hjälpa människor med särskilda behov.

– I slutändan handlar det om standardisering. Vi måste skapa en gemensam förståelse för tekniken i självkörande bilar, precis som för tekniken i flygplan. Just nu är vi långt ifrån det och det kommer bara att ske om vi fullt ut förstår den teknik vi utvecklar.

Människocentrerad AI-teknik

Utöver utvecklingen av AI-teknik undersöker också Mehul Bhatt, tillsammans med Vasiliki Kondyli, doktorand vid Örebro universitet, hur vi människor beter oss i trafiken. I de studierna låter de testpersoner köra bilar i den virtuella världen under kontrollerade trafikförhållanden.

– Resultaten från dessa studier i mänskligt beteende använder vi sedan för att designa människocentrerad AI-teknik för självkörande fordon som kan prestera på en nivå som matchar människors förväntningar, säger han.

Påverka framtidens trafik

Utvecklingen av självkörande fordon pågår för fullt och enligt Mehul Bhatt är det nu vi har möjlighet att påverka hur framtidens transportsystem ska se ut.

– Jag vill bidra till att utveckla teknik i självkörande bilar som inte bara tar mig från punkt a till punkt b. Det ska också ske på ett säkert sätt och inom de ramar som regleras i lag. Samtidigt måste kraven på tillgänglighet och andra samhällsnormer uppfyllas. Vi låter inte människor köra bilar utan körkort och då borde vi åtminstone ställa samma krav på de självkörande bilarna, avslutar Mehul Bhatt.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Artificial Intelligence Journal (AIJ): Commonsense visual sensemaking for autonomous driving – On generalised neurosymbolic online abduction integrating vision and semantics”

Presskontakt: 
Jasenka Dobric
Mobil:
073 593 09 95
E-post:
jasenka.dobric@oru.se