I avhandlingen, som består av fyra arbeten, framkommer att fiktiva ansökande med typiskt svenska namn har femtio procents högre sannolikhet att kallas till intervju jämfört med fiktiva ansökande med typiskt arabiska namn. Resultaten visar också att män i lägre utsträckning kallar ansökande med arabiskt klingande namn till intervju.
Magnus Carlsson har vidare jämfört graden av diskriminering av första och andra generationens invandrare från Mellanöstern. Här visar resultaten något oväntat att dessa två grupper i princip har lika stor chans att kallas till en jobbintervju. Således tycks etnisk backgrund i sig ha större betydelse för chansen att kallas till en jobbintervju än vad faktorer såsom födelseland, modersmål och utländsk utbildning har. I avhandlingen analyseras även om diskrimineringen minskar ifall arbetsgivarna blir medvetna om att deras rekryteringsbeteende observeras. Resultaten visar att så inte tycks vara fallet.
Till sist undersöker Magnus Carlsson ifall könsdiskriminering i anställningssituationer är en viktig faktor som bidrar till yrkessegregeringen med avseende på kön på den svenska arbetsmarknaden. Han finner att i kvinnodominerade yrken har kvinnor i genomsnitt en marginellt högre sannolikhet att kallas till en jobbintervju jämfört med män. I mansdominerade yrken uppmäts ej någon motsvarande skillnad. Slutsatsen är att merparten av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden inte tycks förklaras av diskriminering i anställningssituationer utan sannolikt är det istället faktorer på utbudssidan som utgör de viktigaste förklaringarna.
Magnus Carlsson kommer ursprungligen från Uppsala. Sedan 2004 är han doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet, där han forskar i nationalekonomi och han är även verksam vid Högskolan i Kalmar där han undervisar.
Avhandlingen “Essays on discrimination in hiring” försvaras fredagen 13 november, klockan 13.00. Disputationen äger rum i sal Tegnér, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Petter Lundborg, University of Amsterdam.
