Hur förmedlas kunskap om historiska övergrepp? I en ny bok undersöks inte bara hur historisk rättvisa kommer till uttryck i skolans historieundervisning, utan också i en mängd andra historieförmedlande sammanhang.

Under de senaste decennierna har frågor om upprättelse av offer för historiska övergrepp fått ökad uppmärksamhet. Det handlar om kolonialt förtryck, folkmord och massakrer men också om demokratiska staters politik mot olika minoriteter. I Sverige har tvångssterilisering, omhändertagande av barn samt behandlingen av romer, samer och tornedalingar blivit föremål för utredningar. Hur produceras och kommuniceras kunskap om historiska övergrepp, och i vad mån kan kunskap om historien bidra till att offer upprättas och rättvisa skipas?

Brett spektrum av historiska händelser

I boken Historical Justice and History Education undersöks inte bara skolans historieundervisning, utan också sanningskommissioner, vitböcker, muséer, kunskapscentra, minnesmärken, bokcirklar och andra arenor för historieförmedling. Studierna behandlar ett brett spektrum av historiska händelser i olika länder: apartheid i Sydafrika, folkmordet i Rwanda, behandlingen av minoriteter och ursprungsfolk i bland annat Sverige och Kanada, det ceremoniella minnet av första världskriget i Storbritannien, övergrepp under andra världskriget i Japan och Europa, och här finns även kapitel som behandlar mer filosofiska och praktiska aspekter av historisk rättvisa.

Internationell konferens

Boken har tillkommit inom forskningsmiljön Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, som samlar utbildningshistoriker och historiedidaktiker från Pedagogiska institutionen vid Samhällsvetenskaplig fakultet och Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Humanistisk fakultet. Bokprojektet startade under läsåret 2018–2019, när Matilda Keynes var gästdoktorand i forskningsmiljön. I juni 2019 arrangerade bokens redaktörer en internationell konferens i Umeå, finansierad av Lärarhögskolan och Humanistisk fakultet, där preliminära versioner av bokkapitlen presenterades och diskuterades.

Ytterligare information om boken lämnas av förlaget Palgrave Macmillan.

Bokens redaktörer

Professor Daniel Lindmark, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, kontaktperson
Doktorand Matilda Keynes, University of Technology, Sydney, Australien
Docent Henrik Åström Elmersjö, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Docent Björn Norlin, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805