Prioriteringar har alltid ingått i vårdgivarnas arbete, men de senaste decennierna har kraven på prioriteringar i vården ökat av olika skäl. Den biomedicinska kompetensen har ökat, liksom andelen äldre patienter. Samtidigt har resurserna till hälso- och sjukvården relativt sett minskat. För att möta dessa krav har nationella riktlinjer för vårdprioriteringar formulerats som en etisk plattform. Men vilken roll spelar egentligen sådana riktlinjer för det praktiska vårdarbetet? Känner vårdpersonalen till dem och vad de står för? Om inte, vad är det i så fall som styr de etiska valen i vårdens vardag? Dessa frågor står i fokus i Anna Höglunds studie där hon analyserar förhållandet mellan etiska riktlinjer och moralisk praxis i anslutning till prioriteringsbeslut på klinisk nivå i vården.

Resultaten tyder på att det inte alltid finns en stark överensstämmelse. Många gånger kan informanterna uppvisa en hög etisk kompetens även om de inte känner till riktlinjerna. Å andra sidan rättfärdigar de ibland prioriteringar baserade på ålder, trots att de är medvetna om att riktlinjerna inte accepterar det. Även faktorer som genus och etnicitet kan påverka hur man prioriterar mellan patienter.
Mot bakgrund av detta kritiserar Anna Höglund uppfattningen att etisk kompetens bäst förstås som ett slags tyst kunskap. Istället förespråkar hon en kommunikativ vårdetik där dialog och etiska diskussioner står i centrum.
– Ofta betraktas etik som ett individuellt ansvar, men jag vill framhålla organisationens ansvar att skapa arbetsplatser så att den etiska kompetens hålls hög, säger hon.

Boken är en slutredovisning av ett forskningsprojekt som behandlat etiska aspekter på prioriteringar i vården. Den utgör ett delprojekt i ett större mångvetenskapligt projekt om vårdprioriteringar som bedrivits inom ramen för Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.

Studien påbörjades 1999 som en del i den samhälleliga och akademiska diskussion som följde regeringens utredning om prioriteringar i vården och prioriteringspropositionen 1997. Intervjustudien som ligger till grund för boken genomfördes under åren 2001-2002 (och i ett fall våren 2003), vilket ger en möjlighet att se vilket genomslag förslaget haft på lite längre sikt och hur vårdpersonal resonerar kring prioriteringar. Resultaten blir än mer intressanta i ljuset av den lista Östergötlands läns landsting år 2003 offentliggjorde med vårdinsatser man inte längre ansåg skulle bekostas av det allmänna.

Bokens titel: ”Inga lätta val. Om riktlinjer och prioriteringar i vården. En studie i empirisk etik” (kan beställas på acta@ub.uu.se).

Anna T. Höglund, teol. dr. i etik och verksam som forskare och lärare i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.

Mer information:
Anna T. Höglund, anna.hoglund@bioethics.uu.se, telefon 018-611 35 82.
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet, www.bioethics.se

FAKTA
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet är en gemensam satsning på forskning, forskarutbildning och grundutbildning i bioetik. Bioetiken behandlar normer och värdekonflikter i sjukvård och biovetenskaplig forskning. Frågor som berörs är till exempel prioriteringar inom sjukvården, användning av försöksdjur och hur bioteknologi bör nyttjas. Här ingår medicinsk etik, vårdetik, humanistisk medicin, medicinsk rätt och forskningsetik. Ämnet tar upp filosofiska, teologiska, samhällsvetenskapliga och juridiska aspekter på nya kunskaper inom medicin och biologi. Centrum för bioetik är associerat till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet och institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska Institutet.
För mer information, besök centrets hemsida, http://www.bioethics.se/ eller kontakta Josepine Fernow: josepine.fernow@bioethics.uu.se, tel 018-611 22 96.

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96