Tandläkaren ska gärna vara man. Yrkeskvinnor förutsätts vara mer empatiska. I en ny bok diskuteras föreställningar och förväntningar som fortfarande finns kring olika professioner och hur viktigt det är att vi pratar om genus i förhållande till yrken.

Genus och professioner handlar om professioners villkor och möjligheter i arbetslivet ur ett genusperspektiv. Boken är en antologi där olika forskare belyser yrken som polis, frisör, lärare, tandläkare och barnmorska.

Förändras över tid
Författarna tar upp hur synen på professioner och professionellt arbete förändras över tid och påverkas av könsrelaterade föreställningar.

–Vi vill sätta fokus på hur genus skapas och reproduceras under utbildning och yrkesliv, visa på icke-jämställda karriärmöjligheter. Vi vill också visa vilken betydelse kön kan ha i relationer inom och mellan yrkesgrupper och med personer professionella möter i sin yrkesverksamhet, säger Cecilia Franzén, universitetslektor vid Odontologiska fakulteten.

Cecilia Franzén och Despina Tzimoula, universitetslektor vid Fakulteten för lärande och samhälle, är redaktörer för boken. Båda sitter i styrgruppen för Genusvetenskapliga kollegiet vid Malmö universitet.

–Perspektivet handlar om att försöka förena två teoribildningar: professionsteori och genusteori. Hur pratar vi om genus och genusrelationer i förhållande till professioner och yrken, säger Despina Tzimoula.

Genus ständigt närvarande
Genus är på ett eller annat sätt ständigt närvarande inom våra yrkesliv eller studier, menar hon och ger ett tydligt exempel från kapitlet om frisörutbildningen av Eva Klope:

–Som yrkeslärare måste hon förhålla sig till styrdokument där lärare ska främja jämställdhet. Samtidigt måste hon lära sina elever hur man klipper fram estetiskt vackra kvinnliga frisyrer respektive typiskt manliga frisyrer. Frågan är då hur man då får ihop detta.

En norm som håller sig fast är att läkare och tandläkare helst ska vara en man. Detta trots att såväl de kvinnliga tandläkarna som tandläkarstudenterna nu är fler än männen.

–Män anses mer tekniskt skickliga till exempel när det gäller proteser. Kvinnliga kan bli ifrågasatta om de kan dra ut tänder Samtidigt förväntas en tandläkare vara empatisk och kunna prata med patienter, egenskaper som traditionellt anses kvinnliga, säger Cecilia Franzén som skrivit om tandläkare tillsammans med Erika Svedberg.

Varför lever dessa föreställningar kvar så starkt?
– Könsrelaterade föreställningar kan vara svåra att förändra, vilket påverkar förväntningar på kvinnor och män, säger Cecilia Franzén.

Män reduceras till sitt kön i vissa sammanhang. Ska det bytas glödlampa eller om datorn strular, vänder sig många till den enda mannen på förskolan.

Bättre men problematiken finns kvar
Cecilia Franzén Despina Tzimoula säger att det förstås skett stora förändringar och att mycket blivit bättre.

–Vi har kommit en bra bit på vägen vad gäller jämställdhet och genus över tid, men det är fortfarande frågor och problematik som kvarstår. Metoo är ett exempel på att vi fortfarande har seriösa problem vad gäller genusfrågor inom professioner och yrkeskategorier, säger Despina Tzimoula, som också betonar att boken beskriver en svensk kontext.

Boken vänder sig till studenter vid universitet och högskolor och till olika professioner i arbetslivet, men även till professions- och genusforskare. Redaktörerna hoppas på fortsatt diskussion och att boken kan leda till en större medvetenhet om frågorna.

–Här har akademin en viktig roll att spela, säger de.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Magnus Jando
Telefon:
040 665 81 97
Mobil:
0709 655 372
Epost:
magnus.jando@mau.se