Arabiska är numera Sveriges näst största språk sett till antalet modersmålstalare. Ändå är kunskapen om språket i allmänhet begränsad. Det vill Andreas Hallberg, docent i arabiska vid Göteborgs universitet, ändra på med sin nyutkomna bok Om arabiska.

Visste du att arabisktalande personer använder ett annat språk än sitt modersmål för att läsa och skriva? Att man i praktiken behöver kunna två språk – standardarabiska för att läsa och skriva och en av de många dialekterna för att tala. Det är en sådan sak Andreas Hallberg önskar att någon hade förklarat närmare när han själv började studera arabiska.

– Omständigheterna kring språket skiljer sig väldigt mycket från svenskan. För personer som inte talar arabiska är det svårt att helt greppa komplexiteten med standardarabiskan och dialekterna: hur de faktiskt används och varför man behöver färdigheter i båda, säger han.

Själv lärde sig Andreas Hallberg först standardarabiska och via studier i Jordanien och Damaskus blev syrisk arabiska hans primära talspråk. Idag undervisar han i standardarabiska, syrisk arabiska och arabisk lingvistik på Göteborgs universitet. I den nyutgivna boken Om arabiska har han samlat det han själv hade velat veta då han blev intresserad av språket. Ett kapitel handlar exempelvis om skriften och ett annat om uttal.

– Men det är ingen lärobok i arabiska. Den som läser den kommer inte lära sig någon arabiska, eller väldigt lite arabiska, men däremot mycket om arabiska.

Boken vänder sig till alla som på något sätt är nyfikna på det arabiska språket

– Jag tror till exempel att det för lärare som undervisar arabisktalande personer i svenska kan vara väldigt användbart att ha en förståelse för den språkliga bakgrunden, säger Andreas Hallberg.

Har gått om finskan

Exakt hur många som har arabiska som ­modersmål i Sverige vet man inte. Den typen av statistik finns inte. Men klart är att arabiskan har gått om finskan och numera är det andra största språket.

– Det är en lite udda situation i Sverige att arabiskan är så närvarande för många, men att de som inte talar den vet väldigt lite om språket. De flesta vet hjälpligt hur man uttalar de traditionella skolspråken tyska, franska och spanska som är väldigt små språk i landet, sett till antalet talare, men inte hur man uttalar arabiska. Samtidigt ska man komma ihåg att utvecklingen har gått väldigt snabbt. På bara några decennier har arabiska blivit ett av de största språken i Sverige, säger Andreas Hallberg.

Hans förhoppning är att boken ska sprida kunskap om arabiska. Den finns att ladda ner gratis som e-bok.

– Jag hoppas att den ska fungera som en resurs för den som vill ha saklig, lättillgänglig information om arabiska. Det har inte funnits någon sådan bok på svenska tidigare.

Samtidigt är arabiskan ett språk i förändring. Traditionellt har man beskrivit dialekterna som utpräglade talspråk som inte skrivs. Men i takt med de sociala mediernas framväxt ser man mer och mer korta, vardagliga meddelanden i skrift på dialekterna.

– Det växer fram på gräsrotsnivå. Till exempel utvecklas informella stavningskonventioner. Utan att någon bestämmer hur det ska stavas börjar folk samlas kring vissa uppfattningar. Det är väldigt spännande att i realtid se ett skriftspråk växa fram för ett språk som tidigare nästan bara talats.

Här kan du ladda ner boken Om arabiska: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/76851

Boken ges ut av Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitets vetenskapliga skriftserie.

 

Kontakt:
Andreas Hallberg, tel: 076-092 89 65, e-post: andreas.hallberg@sprak.gu.se

Janna Roosch,
Kommunikatör, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet
Tel: 0766-18 18 02
E-post: janna.roosch@gu.se