En artikel publicerad i Science stärker bilden av det hot den ständigt utökade nattbelysningen utgör mot många arter och organismer.
– Vår vilja att lysa upp överallt hotar fåglar, däggdjur, insekter och även fiskar och koraller och vi behöver diskutera åtgärder mot detta, säger Annika Jägerbrand lektor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Science, en av världens högst rankade vetenskapliga tidskrifter, lyfter de ökande ljusföroreningarna och de stora förändringar i ekosystemen detta medför. Det handlar om allt från ytterligare minskningar av insekter och förlust av livsmiljöer för nattaktiva däggdjur till arters dygnsrytm och påverkan på migrerande arter.

Annika Jägerbrand

– De senaste årens forskning om den ökande användningen av ljus i städer, men också på landsbygden, visar att djur och natur påverkas starkt, säger Annika Jägerbrand.

Påverkan i olika ekosystem

Om man har mycket ljus från städer och många överflygande nattmigrerande fåglar blir de attraherade till städernas ljus i stället för att flyga sina migrationsrutter.

– De fastnar i det här ljuset och blir desorienterade, vilket kan få dem att kollidera med byggnader, fyrar, oljeriggar och fartyg. De kan bli tagna av rovdjur eller spenderar för mycket energi på att göra fel saker, men även bli avledda från lämpliga mellanlandningsplatser.

Ett annat vanligt exempel är runt vanlig vägbelysning, där insekter fastnar i en evig loop under lamporna, vilket leder till att de dör eller blir utmattade och denna effekt kan spela en betydande roll i den globala insektsnedgången.

– Snabbflygande fladdermöss attraheras till insekterna runt lamporna för sitt födosök. Det kan leda till att vissa insekter försvinner vilket i sin tur kan påverka pollineringen.

– Ljusföroreningarna påverkar djuren och den biologiska mångfalden, då det kan störa beteende, migration och reproduktion.

Nytt att titta på hav och vatten

Tidigare forskning har mestadels rört landbaserade ekosystem, det är först de senare åren forskarna börjat studera effekterna av ljus för olika fiskarter och korallrev i akvatiska ekosystem

Insjöar eller åar ligger oftast vid städer och vi kan ha vattendrag som rinner genom städer, som i Gävle. Även fiskarna påverkas mycket av detta och forskarna vet inte vad det leder till.

– Ljuset attraherar fisk och deras predatorer vilket leder till en förändring i artsammansättningen. Man vet även att fiskar kan bli desorienterade under sina vandringar i vattendragen.

– Det blir två effekter, organismer som ofrivilligt attraheras till ljus vilket kan påverka deras överlevnad och sedan rovdjur som kan utnyttja det, säger Annika Jägerbrand.

”Finns ingen planering för detta”

Det som är allvarligt, menar Annika Jägerbrand, är att det inte finns någon planering för denna överdrivna användning av ljus och att det oftast inte tagits med som en faktor när man gör naturreservat och skyddade områden.

– Det finns heller inga riktiga restriktioner hur man ska begränsa ljuset utifrån att områden är olika känsliga och det saknas tröskelvärden för hur man skall jobba praktiskt med det.

Det har blivit så att olika länder hittar på sina egna lösningar och vi har mycket ljus överallt. I Sverige ser vi ökningen med att det blir ljust där det tidigare inte varit det, då man exploaterar mellan landsbygd och storstad. Men globalt i till exempel asiatiska länder där man bygger mycket, och i USA, ökar ljusföroreningarna extremt.

Via satelliter kan man också se att ljuset som utstrålar från jorden ökar mycket och det tolkas som att det skett en dramatisk ökning av det ljus vi använder utomhus.

– Vi måste vara mycket mer restriktiva med att använda ljus utomhus och kanske bör vi undvika använda det helt ibland i vissa situationer när skyddade arter hotas, trots att det kan vara obekvämt. Det beror på att känsliga och skyddade arter påverkas mycket även av låga ljusnivåer, säger Annika Jägerbrand.

Fakta:

Vetenskaplig artikel publicerad i Science

Så här såg det ut innan industrialiseringen
Så här kan det se ut nu
Och så här ser det ut om vi börjar hantera detta som miljöproblem

Text: Douglas Öhrbom

—-

Kontakt:

Annika Jägerbrand, lektor i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 070 – 234 04 61
E-post: annika.jagerbrand@hig.se

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Telefon:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se