Ungefär en fjärdedel av alla förlossningar startar med igångsättning på sjukhus. Detta kan innebära lång vårdtid, ibland flera dagar. I en ny multicenterstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om igångsättning i hemmet är lika säkert och effektivt för mamma och barn som på sjukhus.

– Det har gjorts flera mindre studier på igångsättning i hemmet som visar att kvinnorna har en positiv upplevelse av metoden. Man har heller inte sett några ökade risker, men studierna har varit små och behöver bekräftas i en större population. Vi vill utvärdera vilken skillnad det gör för mamman, barnet och partnern om man får behandling hemma jämfört med på sjukhus tills livmodertappen mognar ut och värkarbetet startar,säger Maria Jonsson, överläkare inom kvinnosjukvården på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien i Uppsala.

De vanligaste anledningarna till att en förlossning behöver sättas igång är att graviditeten gått över tiden eller att någon komplikation tillstött tex blodtrycksförhöjning. Fördelar med att vara hemma under första delen av igångsättningen kan, enligt Maria Jonsson, vara att den blivande mamman är mer avslappnad i sin hemmamiljö. Det kan också upplevas mer som en vanlig förlossningsstart och förloppet kan upplevas kortare jämfört med igångsättning på sjukhus, då förlossningen kan upplevas som väldigt lång och ibland ta flera dygn.

Den aktuella studien, som kallas Option, genomförs vid 36 svenska förlossningskliniker. Förutom på Akademiska sjukhuset är rekrytering av patienter igång på Danderyds sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset varifrån den leds. Forskarna räknar med att inkludera totalt 8 900 deltagare fram till 2025.

Målgruppen är kvinnor vars graviditeter är komplikationsfria och där den förväntade risken vid igångsättning är låg. Kvinnorna kommer att kontaktas av en barnmorska via telefon eller på en av sjukhusets mottagningar. De som är intresserade av att delta och är friska får först genomgå en läkarkontroll. För att sätta igång förlossningar används bland annat läkemedel och ballongkateter som syftar till att mjuka upp och vidga livmodertappen.

– Efter att kvinnorna satts igång lottas de antingen till att bli kvar på sjukhuset eller att gå hem. De som går hem får komma in på återbesök en gång per dag för kontroll. De kan även kontakta barnmorskor på sjukhuset dygnet runt samt har möjlighet att komma in om något tillstöter, berättar Maria Jonsson.

För mer information/intervju, kontakta:

Maria Jonsson, docent och överläkare inom kvinnosjukvården på Akademiska sjukhuset och ansvarig för Optionstudien, tel: 018-6115757, e-post: maria.jonsson@akademiska.se

För mer information om studiens upplägg etc, kontakta:
Irna Sylve, forskningsbarnmorska, 072 152 20 20, e-post: irina.sylve@akademiska.se

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset,
tel: 070-622 24 21
e-post: elisabeth.tysk@regionuppsala.se