Resultaten visar att försökspersonerna bland annat fick sänkt blodtryck, minskat LDL-kolesterol och minskade nivåer av en markör som förknippas med risk för att utveckla metabolt syndrom. Sammanlagt minskade riskmarkörerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar med elva procent.

Det här visar hur man på ett enkelt sätt kan förebygga ohälsa och sjukdom. Och utöver hälsovinsterna, tänk vilka enorma kostnadsbesparingar det skulle innebära för sjukvården om folk åt så här! säger Juscelino Tovar, forskare inom Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet och den som lett studien.

I studien jämfördes två olika koster. Den ena var rik på bruna bönor, kikärtor och fullkornskorn, medan den andra innehöll lika mycket kostfiber, fast istället främst från fullkornsvete. Båda följde de nordiska kostrekommendationerna, vilka i sin tur ligger till grund för Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa rekommenderar exempelvis en viss fibermängd per dag, men gör inte skillnad på olika slags fiber eller andra aktiva substanser i maten. Men också sådana faktorer kan man med fördel ta hänsyn till, menar forskarna:

Bruna bönor, kikärtor och fullkornskorn innehåller alltså en effektiv blandning av odigererbara kolhydrater och även flera andra bioaktiva ämnen, exempelvis antioxidanter, som är bra för vår hälsa.

Dessa föreningar kommer ner till tjocktarmen och kan där utnyttjas av ?goda? tarmbakterier och omvandlas till nya föreningar som visats ha positiva effekter på vår ämnesomsättning.

Inom vetenskapssamhället börjar man alltmer får klart för sig att bakterierna i tjocktarmen spelar större roll för vår hälsa än vad man tidigare trott.

Att bönor och kikärtor har positiv hälsoeffekt på kort sikt har Juscelino Tovars kollegor vid Antidiabetic Food Centre nyligen kommit fram till. Kortidsstudier på korn har gjorts tidigare. I den här studien ville Juscelino Tovar ta resultaten ett steg vidare och studera vad som händer när man äter dessa råvaror som en naturlig del i sin dagliga kost under en längre period, i en så kallad långtidsstudie.

Man kanske inte vill äta korn och baljväxter varje dag, och det är inte heller Juscelino Tovars poäng.

– Vi ska ju äta varierat, eftersom olika råvaror kompletterar varandra. Men vi måste lära oss mer om hur erkänt bra råvaror påverkar oss på längre sikt så att vi har mycket att välja på. Exempelvis skulle jag också vilja studera linfrön, havre och alger som också visat god effekt i korttidsstudier, säger Juscelino Tovar och tillägger att de nyttiga substanserna inte nödvändigtvis måste ätas i ?ursprungsskick? utan också kan ompaketeras.

Man kan tänka sig en dryck som är gjord på t ex baljväxter. Eller bröd gjort av bönmjöl. Men det får industrin utveckla i så fall.

Gaser då? Många upplever ju att man bli rätt körig i magen när man ätit bönor. Juscelino Tovar förklarar att när bakteriefloran hunnit växa till sig, brukar eventuella besvär försvinna. Det har tidigare studier visat.

Vi frågade deltagarna också. Om det fanns problem, försvann de efter en vecka.

Resultaten har publicerats i British Journal of Nutrition och presenterades tisdagen den 3 juni på ett publikt seminarium i Lund.

Så här gick studien till: I studien deltog 46 kvinnor i åldern 50- 73 år och med ett BMI mellan 25 och 33, friska men lätt överviktiga och därmed i riskzonen för att utveckla diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och metabolt syndrom. Undersökningsperioden pågick 12 veckor och var indelad i tre faser.

Under fyra veckor åt de enligt en matsedel baserad på nordiska näringsrekommendationer, i mitten en fyra veckors ?wash out-period? då försökspersonen åt som de brukade, till sist enligt en matsedel också baserad på nordiska näringsrekommendationerna men innehållande 85 g bruna bönor och/eller kikärtor, 60 g kokta, hela eller hackade korngryn samt 200 g bröd innehållande hög andel hela kornkärnor per dag.

Energimängderna i referens- och försöksdieterna var desamma och menyn utformades tillsammans med en dietist. Forskarna tog blodprover under referens- och kontrollkosten och mätte LDC-kolesterol, glukos, insulin och sammanvägda riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom enligt Framinghams modell ?Cardiovascular Disease 10-year risk?. Varje försöksperson var sin egen referens.

Syfte: Forskarna inom Antidiabetic Food Centre, som Juscelino Tovar ingår i, har som målsättning att ta fram ny kunskap kring preventiva antiinflammatoriska livsmedelskoncept som kan underlätta viktreglering, förbättra kognitiv prestation och minska risken för hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Rönen kan sedan lägga grunden för nya nyttiga livsmedelskoncept.

Finansiering: Forskningen finansieras inom ramen för Vinnovas Vinn Excellence Centre. Antidiabetic Food Centre om är ett forskningskonsortium mellan Lunds universitet, Region Skåne och livsmedelsindustrier. För mer information se www.afc.lu.se.

För mer information, kontakta Juscelino Tovar, forskare vid Lunds Tekniska Högskola och verksam vid Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet, tel 046- 222 86 27, juscelino.tovar@ffsc.lu.se Bild på Juscelino Tovar finns i Lunds universitets bildbank https://bildweb.srv.lu.se/ Skriv namnet i sökfältet

Presskontakt:

Jonas Andersson

Telefon:

Telefon: 046-222 70 17

Mobil:

0727-385858