Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstÄnd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare frÄn Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

– VĂ„ra resultat kan lugna blivande förĂ€ldrar genom att visa att infektioner under graviditeten kanske inte utgör en lika stor risk för barnets hjĂ€rna som man tidigare trott, sĂ€ger HĂ„kan Karlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Tidigare studier har visat en koppling mellan infektioner hos den blivande mamman under graviditeten och ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsÀttning hos barnet senare i livet.

Men de har inte kunnat sÀga om det verkligen Àr infektionen hos mamman som Àr orsaken, eller om andra faktorer ligger bakom. Detta har forskare frÄn Karolinska Institutet nu studerat nÀrmare.

Den aktuella studien bygger pÄ uppgifter om drygt 500 000 barn födda Ären 1987 till 2010. Syftet var att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan infektioner hos kvinnan under graviditet och autism eller intellektuell funktionsnedsÀttning hos barnet. Infektioner rÀknades om de var tillrÀckligt allvarliga för att krÀva specialistvÄrd och de identifierades med hjÀlp av diagnoskoder i patient- och födelseregister.

I likhet med tidigare studier sÄg forskarna att infektioner som krÀvde specialistvÄrd under graviditeten kopplades till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsÀttning hos barnen.

Men nÀr forskarna studerade syskon blev resultatet annorlunda. I jÀmförelser mellan syskonpar dÀr mamman hade haft en infektion under ena graviditeten men inte andra, kunde de inte hitta nÄgon koppling mellan infektion och barnens risk för autism. För intellektuell funktionsnedsÀttning var kopplingen svagare nÀr forskarna jÀmförde syskonpar Àn nÀr de jÀmförde barn som inte Àr slÀkt.

Forskarna undersökte ocksÄ risken för autism och intellektuell funktionsnedsÀttning hos barn dÀr mamman hade diagnostiserats med en allvarlig infektion Äret innan graviditeten. Tanken var att en infektion innan graviditeten inte skulle vara kopplad till ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsÀttning om det verkligen var infektionen under graviditet som orsakar tillstÄnden.

I den analysen sÄg forskarna att infektioner under Äret innan graviditeten var kopplat till risken för autism i lika hög grad som infektioner under graviditeten, men inte kopplat till risk för intellektuell funktionsnedsÀttning.

– Kopplingen mellan infektioner hos gravida och ökad risk för autism hos deras barn verkar inte vara ett orsakssamband. VĂ„ra resultat tyder pĂ„ att riskökningen mer troligt kan förklaras av faktorer som Ă€r gemensamma mellan familjemedlemmar, som genetisk variation eller vissa aspekter av den delade miljön, sĂ€ger Martin Brynge, doktorand vid institutionen för global folkhĂ€lsa, Karolinska Institutet, och en av studiens tvĂ„ förstaförfattare.

Eftersom resultaten var mindre tydliga för intellektuell funktionsnedsÀttning gÄr det inte att utesluta att infektioner under graviditeten kan pÄverka den risken, men i sÄ fall inte i lika hög grad som man tidigare trott, enligt KI-forskarna.

Forskarna betonar att de endast har tittat pÄ infektionsdiagnoser generellt. Studien motsÀger inte betydelsen av de vÀletablerade kopplingarna mellan vissa specifika virala infektioner under graviditeten, som cytomegalovirusinfektion och röda hund, och risken för allvarliga utvecklingsrelaterade tillstÄnd hos barnet. Studien gjordes innan covid-19-pandemin och inkluderar dÀrför inte sars-cov-2-infektioner. Det Àr fortsatt viktigt för gravida att följa sin barnmorskas rÄd om infektionskontroll.

Forskningen har finansierats av VetenskapsrÄdet, Stanley Medical Research Institute och Autism Speaks. Forskarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Maternal infection during pregnancy and likelihood of autism and intellectual disability in children in Sweden: a negative control and sibling comparison cohort study”. Martin Brynge, Hugo Sjöqvist, Renee M Gardner, Brian K Lee, Christina Dalman och HĂ„kan Karlsson, The Lancet Psychiatry, online 7 september 2022, doi: 10.1016/S2215-0366(22)00264-4.

För mer information, kontakta:

Martin Brynge, doktorand
Institutionen för global folkhÀlsa, Karolinska Institutet
E-post: m.brynge@ki.se
Telefon: 0702 79 11 28

HĂ„kan Karlsson, forskare
Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: hakan.karlsson.2@ki.se
Telefon: 08-524 87 832

Kontakta KI:s presstjÀnst och hÀmta bilder

Karolinska Institutet Àr ett av vÀrldens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bÀttre hÀlsa för alla. I Sverige stÄr Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje Är utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om