I mÄnga biologiska och högteknologiska tillÀmpningar spelar ultrasnabb överföring av elektroner en grundlÀggande roll. För att studera dessa processer behöver forskarna utveckla mÀtmetoder med allt bÀttre tidsupplösning. Ett exempel Àr den sÄ kallade femtosekundlaserspektroskopin, som belönades med 1999 Ärs nobelpris i kemi.
I senaste numret av tidskriften Nature redovisar en forskargrupp vid Uppsala universitet under ledning av professor Paul BrĂŒhwiler resultat som gĂ„r ytterligare ett steg i jakten pĂ„ allt kortare tider. För ett system bestĂ„ende av en molekyl pĂ„ en halvledaryta har man funnit en elektronöverföring som Ă€r snabbare Ă€n den ofattbart korta tiden tre femtosekunder, dvs. tre miljondelar av en miljarddels sekund, betydligt snabbare Ă€n nĂ„gon tidigare lyckats visa. Metoden, som till största delen utvecklats vid Fysiska institutionen i Uppsala, bygger pĂ„ anvĂ€ndningen av sĂ„ kallat synkrotronljus i kombination med avancerade datorberĂ€kningar. Resultaten hjĂ€lper forskarna att förstĂ„ elektronprocesserna i en ny typ av solcell, den sĂ„ kallade vĂ„ta solcellen av GrĂ€tzel-typ, som pĂ„ kort tid vunnit stor internationell uppmĂ€rksamhet som ett billigt och miljövĂ€nligt alternativ till konventionella produkter.
Experimental evidence for sub-3-fs charge transfer from an aromatic adsorbate to a semiconductor av Joachim Schnadt, Paul A. BrĂŒhwiler, Luc Patthey, James N. O’Shea, Sven Södergren, Michael Odelius, Rajeev Ahuja, Olof Karis, Margit BĂ€ssler, Petter Persson, Hans Siegbahn, Sten Lunell och Nils MĂ„rtensson, Nature 418, 8 augusti 2002, s. 620-623.
