Enligt Kyotoprotokollet ska länder få tillgodoräkna sig så kallade kolsänkor för att minska sina kolioxidutsläpp. Detta trots att vi varken känner till hur omfattande de är eller hur de påverkas av olika faktorer. Vissa forskare fruktar att klimatförändringen kommer att minska effekten av kolsänkorna, andra antyder att de kan växa när temperaturen stiger.
Det nya spetsforskningsnätverket kommer att mäta flödet av koldioxid och metan i ett trettiotal mätstationer. Detta kommer att ge unik information om hur kolsänkorna fungerar. Rönen kommer att kunna utnyttjas i klimat- och väderprognosmodeller.
Forskarna kommer också att skapa en gemensam databas på internet för att göra det lättare att analysera forskningsmaterial och att göra synteser. I den nya spetsforskningsenheten arbetar 41 äldre och 24 yngre forskare samt 74 doktorander.
Forskarnätverket är en del av det nordiska programmet för spetsforskningsenheter, vars syfte är att höja den nordiska forskningens vetenskapliga nivå och göra forskningen i Norden internationellt synligare. Programmet är inriktat på naturvetenskaplig grundforskning i globala förändringar. Programmet genomförs åren 2003–2007, och dess årliga finansiering uppgår till ca 10 miljoner danska kronor (ca 1,35 milj. euro).

Övriga forskarnätverk som utsetts är:
Helsingfors universitet: Klimatförändringens effekter på biosfären
Oslo universitet: Effekter på ekosystemen
Århus universitet: Luminescensbaserade dateringsmetoder
Bakgrundsinformation om spetsforskningsprogrammet och forskarnätverken finns på http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressmeddelande32.html

Formas

För mer information om forskarnätverket:
Professor Anders Lindroth, Lund Universitet, tfn +46 46 22 20 474 och +46 70 573 86 33, anders.lindroth@nateko.lu.se

Formas: Anneli Megner, 08-7754009, anneli.megner@formas.se
Vetenskapsrådet: Kajsa Eriksson, 08-54644216, 0733-666216, Kajsa.Eriksson@vr.se