Med hjälp av neutron- och röntgentomografi har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, undersökt en meteorit från Mars. Tekniken, som förmodligen kommer att användas när Nasa runt 2030 hämtar hem prover från vår röda grannplanet, visade att meteoriten utsatts för mycket begränsad påverkan av vatten.

I ett moln av rök landade Nasas fallskärmsförsedda rymdrover Perseverance på Mars dammiga yta i februari 2021. Under flera år kommer fordonet att sladda omkring och ta prover för att försöka besvara frågan som David Bowie ställde i Life on Mars 1971. Först runt 2030 är det tänkt att Nasa ska frakta hem prover, men redan idag studeras material från Mars här på jorden, i form av meteoriter. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances har ett internationellt forskarlag studerat en cirka 1,3 miljarder år gammal meteorit genom avancerad skanning.

– Eftersom vatten är centralt för frågan om det någon gång existerat liv på Mars ville vi undersöka hur stor del av meteoriten som reagerat med vatten när den fortfarande var en del av Mars berggrund, säger Josefin Martell, geologidoktorand vid Lunds universitet.

För att besvara frågan om det funnits något större hydrotermalt system, som ofta är en gynnsam miljö för att liv ska uppstå, på platsen använde forskarna neutron- och röntgentomografi. Röntgentomografi är en vanlig metod för att undersöka ett objekt utan att skada det. Neutrontomografin användes för att neutroner är väldigt känsliga för väte. Det betyder att om ett mineral innehåller väte så är det möjligt att studera det i tre dimensioner och därmed se var i meteoriten vätet är lokaliserat. Och just väte (H) är alltid av intresse när forskare studerar material från Mars, eftersom vatten (H2O) är en förutsättning för liv, så som vi känner till det. Den nya studien visar att en ganska liten del av provet tycks ha reagerat med vatten, och att det därför antagligen inte varit något stort hydrotermalt system som gett upphov till omvandlingen.

– En troligare förklaring är att reaktionen skett efter att små ansamlingar av underjordisk is smält vid ett meteoritnedslag för cirka 630 miljoner år sedan. Detta säger så klart inget om möjligheten för att liv kan ha funnits på andra platser på Mars, eller att det kan ha funnits liv vid andra tidpunkter, säger Josefin Martell.

Forskarna hoppas att resultaten från deras studie kommer att vara till hjälp när Nasa runt år 2030 hämtat hem de första proverna från Mars, och mycket tyder på att den aktuella tekniken med neutron- och röntgentomografi kommer att bli användbar vid dessa studier.

– Det hade varit roligt om vi får möjlighet att studera dessa Marsprover på forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, i Lund, som då kommer vara världens kraftfullaste neutronkälla, säger Josefin Martell.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: University of Glasgow, University of Sydney, University of Oxford, Institute of Advanced Neutron and X-ray Science (LINXS), University of Copenhagen, Natural History Museum Denmark, European Spallation Source (ESS), Malmö University, Institut Laue Langevin, Universite Grenoble Alpes.

Studien publiceras i Science Advances: ”The scale of a martian hydrothermal system explored using combined neutron and x-ray tomography”

För mer information, kontakta:

Josefin Martell, doktorand

Geologiska institutionen

070 63 04 960

josefin.martell@geol.lu.se

Presskontakt

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86