Fler än 1000 svenska skolor behöver byggas eller byggas om de närmaste tio åren.
En ny studie vid Högskolan i Gävle ger metoder för design och organisering av de nya skolorna.
– Det är dyrt att bygga fel, och den fysiska miljön i den nya skolan måste matcha organiseringen och de pedagogiska arbetssätten, säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Sveriges skolväsende står inför en stor utmaning. Det behövs en stor mängd nya skolor, och gamla skolbyggnader behöver byggas om och renoveras inom tio år. Men det innebär också en möjlighet till förnyelse.

Högskolan i Gävles forskningsprogram Morgondagens Lärmiljöer är ledande nationellt när det gäller forskning om skolors och förskolors framtida lärmiljöer. Anneli Frelin, professor i didaktik, och Jan Grannäs, docent i didaktik, båda verksamma inom Morgondagens Lärmiljöer, har i en ny studie undersökt utformningen av två skolor i Stockholmsområdet som blev färdiga för några år sedan.

– Man kan bygga en skola som är hur fin som helst, men det måste matcha verksamheten. Organisatoriskt och pedagogiskt bör man tidigt ha tänkt igenom hur skolan ska jobba och hur lokalerna då behöver byggas för att matcha verksamheten. Rapporten är inte ett facit eller recept, men kommuner, byggare, arkitekter, rektorer, lärare, alla som är inblandade i processen kan finna något av värde i den, säger Anneli Frelin.

Den traditionella bilden av en skola är hus med långa korridorer, och i anslutning till dem klassrum med plats för 30 elever. Hur ser då framtidens skola ut? Bobergsskolan i Norra Djurgårdsstaden (Förskoleklass till årskurs 7) och Skapaskolan i Huddinge (F-9), som var föremål för studien, valde båda en design med en stor öppen gemensamhetsyta med flera olika typer av möbler där eleverna kan sitta i mindre eller större grupper (se bild). I anslutning till den finns grupprum och klassrum av olika storlekar. Tanken är att den nya miljön ska bli mer inspirerande och gynna pedagogiken, men också att det ska bli lättare att dela upp eleverna i olika grupper.

– Så många som två eller tre klasser ska vissa tider under skolveckan samsas om samma utrymme, och då behöver man organisera arbetet på ett nytt sätt. Tanken är inte ”en lärare en klass” utan flera lärare med en större grupp. Precis som när en arbetsplats använder öppna kontorslandskap så förutsätter det andra sätt att agera jämfört med en arbetsplats där alla har egna kontor och kan stänga om sig, säger Jan Grannäs.

Att skapa de nya lärmiljöerna har krävt ett engagemang bland personalen i de två skolorna, som också dragit flera lärdomar av hur den pedagogiska verksamheten förbereds och genomförs.

– De har förstått att man måste jobba i lag och planera tillsammans på ett annat sätt än tidigare. Det har även varit en del som behövt justeras med lokalerna, men det har under studiens genomförande inte varit något omfattande, säger Jan Grannäs.

Studien finansierades av FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor som sköts av Sveriges Kommuner och Regioner. Fokus var såväl design och byggprocessen, som hur verksamheten förbereds och genomförs, vilka yrkesgrupper som behöver vara representerade och hur mycket inflytande de ska ha över processen. Materialet sprids nu till landets kommuner av FoU-fonden och tanken är att den ska bli ett redskap när framtidens skolor byggs och rustas upp.

FAKTA

Här finns en virtuell tur av Bobergsskolan i Norra Djurgårdsstaden

Läs hela studien här 

Kontakt:
Anneli Frelin, professor i didaktik, anneli.frelin@hig.se, 026-64 81 43

Jan Grannäs, docent i didaktik, jan.grannas@hig.se, 026-64 84 97

Anders Munck, pressansvarig Högskolan i Gävle, 070-794 65 23

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Telefon:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se