Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.

 

– Ökad kunskap om kvinnors upplevelser inför abortbeslut kan hjälpa barnmorskor och gynekologer, men även beslutsfattare att styra insatser mot mer utsatta grupper, men också att förbättra information och följsamhet till preventivmedel. Ökad kunskap främjar också god rådgivning utöver gängse medicinska rutiner, säger Cerisa Obern, underläkare, som arbetar med abortrådgivning på Akademiska sjukhuset och är en av forskarna bakom studien.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är abortvård en nödvändig hälsotjänst likställd med andra hälsovårdstjänster. Den aktuella studien har fokuserat just på kvinnors beslut om att genomgå en medicinsk abort. Resultatet baseras på svar från 623 abortsökande kvinnor vid sju kliniker; förutom Akademiska sjukhuset i Uppsala; Gävle, Helsingborg, Stockholm, Visby, Västerås, och Östersund.

Studien genomfördes våren 2021, då pandemin härjade som mest. Studien pågår fortfarande, men inte på samma sätt eftersom många numera är vaccinerade.

Kvinnorna fick ranka svårighetsgraden i abortbeslutet på skalan 1-7. En av fem upplevde beslutet som mycketsvårt (7 på skalan). Hälften av kvinnorna (52 procent) upplevde abortbeslutet som lätt och något färre (48 procent) som svårt. I en liknande studie från 2011 av Marlene Makenzius och medarbetare var det färre (39 procent) som tyckte att abortbeslutet var svårt.

– En orsak till att fler kvinnor nu mot tidigare upplever abortbeslut som svårt kan bero på oron för covid-19 pandemin. De som uppgav att covid-19 i viss mån påverkat beslutet hade också svårare att bestämma sig. Totalt sett uppgav 13 procent att covid-19 mer eller mindre påverkat deras beslut, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Uppsala universitet, som var initiativtagare till studien då hon under pandemin arbetade med smittspårning inom Region Uppsala.

Även tidigare Uppsalastudier under pandemin har visat att det finns en koppling mellan abortbeslut och coronaviruset. Kvinnorna var oroliga över sin egen och för fostrets hälsa, de ville vaccinera sig innan, deras partner fick inte följa med på besök i mödravård eller på förlossningen eller att de hade ekonomiska utmaningar som en följd av pandemin.

– Även om det är svårt att klarlägga exakt vad som upplevts svårt i abortbeslutet så tillför denna studie nya aspekter på hur en pandemi påverkar kvinnorna. Den stärker även tidigare forskningsrön att socioekonomiska faktorer i hög grad påverkar abortbeslut. Studien visar också att det var vanligare med sämre självskattad psykiskt välbefinnande efter graviditetsbeskedet i gruppen som upplevde abortbeslutet som svårt, trots att det inte fanns skillnader mellan grupperna innan graviditeten. Det indikerar att beslutet om abort är särskilt svårt för en del kvinnor, framhåller Tanja Tydén.

Svårigheterna att fatta beslut menar hon också kan ses i ljuset av den pågående internationella debatten om abort. Abortvården har fått ökad status i WHOs riktlinjer vilket innebär att abort ska ses som en rättighet och vara en lika självklar del av hälsovården som rätten till en trygg och säker förlossning. Under pandemin fungerade abortvården bra i Sverige, men i många länder blev det begränsningar.

Läs hela artikeln i tidskiften The European Journal of Contraception and Reproductuve Health.

För mer information/intervju, kontakta forskargruppen:

Första författare: Marlene Makenzius, barnmorska och docent vid Mittuniversitetet; marlene.makenzius@miun.se
070-275 04 44

Cerisa Obern, läkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och kursamanuens vid Uppsala universitet;
cerisa.obern@kbh.uu.se
070-609 62 81

Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Uppsala universitet:
tanja.tyden@kbh.uu.se
070-877 77 68

 

Andra medverkande forskare:

margareta.larsson@kbh.uu.se

inger.sundstrom@kbh.uu.se

Kristina.Gemzell@ki.se

maria.ekstrand_ragnar@med.lu.se

 

Elisabeth Tysk, presschef för Akademiska sjukhuset
Tel: 070-622 24 21
elisabeth.tysk@regionuppsala.se