Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram heltäckande dikeskartor för Sverige. Kartorna har framställts med hjälp av laserdata och artificiell intelligens och kan underlätta vid klimatanpassning av översvämningskänsliga områden och vid restaurering av våtmarker. De digitala dikeskartorna är tillgängliga som öppna data.

William Lidberg är forskare vid SLU och har utvecklat metoden som kartorna bygger på. Med den nya metoden hittas omkring 85 procent av alla diken, jämfört med de 9 procent som finns med på tidigare kartor. Dikeskartorna har många användningsområden.

– Nu när vi vet var dikena finns, går det att planera för vattnet i landskapet mer i detalj. Lägger man alla diken i den nya kartan på en lång rad så räcker de 24 varv runt jorden. Diken utgör omkring 70 procent av Sveriges vattendrag, så det är en stor förbättring mot tidigare kartor, säger William Lidberg, SLU.

Avslöjar vattnets väg i landskapet

Skogsstyrelsen har använt metoden för att ta fram dikeskartor för hela Sverige. Framtagningen är ett led i Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma satsning på restaurering av torvmark genom återvätning. Här används dikeskartorna för att enklare lokalisera lämpliga torvmarker för återvätning, vilket i sin tur kan ge minskade växthusgasutsläpp och gynna den biologiska mångfalden. Dikeskartorna är också värdefulla i skogsbruket.

– Om skogsbruket vet var dikena finns går det ännu bättre att följa vattnets väg och undvika körskador och näringsläckage till vatten, säger Liselott Nilsson, som varit engagerad i arbetet på Skogsstyrelsen.

Kontaktpersoner

William Lidberg, forskare
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
090-786 86 55, 070-629 55 67, william.lidberg@slu.se
https://www.slu.se/cv/william-lidberg2/

Liselott Nilsson, GIS-specialist
Enheten för geodata, Skogsstyrelsen
090-15 83 42, liselott.nilsson@skogsstyrelsen.se

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Lidbergs dike i Baksjöliden, nära Fredrika, grävdes av William Lidbergs pappas farfar. Till vänster syns diket så som det ser ut i dag och till höger visar de blå rutorna diket så som det representeras i de nya digitala dikeskartorna. Bild: William Lidberg, SLU.

Lidbergs dike i Baksjöliden nära Fredrika. Foto: William Lidberg, SLU.

Lidbergs dike i form av blå rutor, så som det representeras i de nya digitala dikeskartorna. Bild: William Lidberg, SLU.

Fakta

Metoden är utvecklad på SLU och bygger på en typ av artificiell intelligens (AI) som kallas djupinlärning. AI-metoden tränades att kombinera information från nationella höjdmodeller med de inventerade dikena för att sedan själv kunna hitta diken i landskapet.

Det finns två stycken dikeskartor med olika upplösning. Dikeskarta Raster med 1 meters upplösning, är skapad utifrån Lantmäteriets nationella laserskanning och täcker hela Sverige. Dikeskarta Raster, med 0,5 meters upplösning, är skapad utifrån den skogliga laserskanningen och täcker nu cirka 50 procent av Sverige.

En utvärdering visar att Dikeskarta Raster 0,5 meter hittar cirka 85 procent av alla diken medan Dikeskarta Raster 1 meter hittar cirka 82 procent av alla diken.

Rasterkartorna visar var det finns diken och visar även delar av naturliga bäckfåror. Alla diken hittas inte. För att bli mer användbara för markägare och andra målgrupper behöver rasterkartorna vidareförädlas.

Metodutvecklingen har finansierats av: Vinnova, SLU:s fortlöpande miljöanalys, Interreg project: Water Management in Baltic Forests (WAMBAF), FORMAS och WASP-HS.

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se