Arnold Maliniak, fysikalisk kemi
Hans forskning Àr inriktad pÄ studier av ordnade system, frÀmst flytande kristaller, Àven kallade vÀtskekristaller. Dessa har spektakulÀra tekniska tillÀmpningar (t.ex. datorskÀrmar) och utgör dessutom strukturelement i biologiska membraner. Molekylstrukturen i vÀtskekristaller Àr starkt beroende av omgivningen. Den övergripande mÄlsÀttningen med forskningen Àr dÀrför att öka förstÄelsen för sambandet mellan tre fysikaliska koncept: intermolekylÀra vÀxelverkningar, ordning och molekylstruktur. De frÀmsta verktygen för dessa studier utgörs av datorsimuleringar och kÀrnmagnetisk resonans eller NMR-spektroskopi.
Ragnar Ohlsson, praktisk filosofi
Ragnar Ohlsson har framför allt sysslat med problem inom normativ etik. Doktorsavhandlingen presenterade en invĂ€ndning mot utilitarismen – tanken att handlingars riktighet avgörs av vĂ€rdet av deras konsekvenser. Teorin medför att svĂ„rt lidande för en person kan uppvĂ€gas av triviala förbĂ€ttringar för andra, som redan har det bra, bara dessa Ă€r tillrĂ€ckligt mĂ„nga. Det tycks vara ett avgörande argument mot denna uppfattning. I en senare bok föreslĂ„r Ohlsson en etisk teori som baseras pĂ„ rĂ€tten att fĂ„ sina grundlĂ€ggande behov tillfredsstĂ€llda. Han har Ă€ven skrivit om problem i politisk filosofi (rĂ€ttvisa) och frĂ„gan om ett acceptabelt etiskt system kan innehĂ„lla olösliga konflikter, som Ă€r sĂ„dana att man tvingas handla fel vad man Ă€n gör. PĂ„ senare Ă„r har han Ă€gnat sig Ă„t att undersöka vad som hĂ€nder med barn som dras in i filosofiska samtal.
Peter Pagin, teoretisk filosofi
Han har i huvudsak arbetat inom sprÄkfilosofi. I flera arbeten har han studerat relationen mellan sprÄklig kommunikation och sprÄklig mening. För nÀrvarande arbetar han med ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Det gÄr ut pÄ att visa hur semantiska egenskaper passar in i en förklaring av kommunikativ framgÄng.
Mats Widgren, geografi, sÀrskilt kulturgeografi
Hans huvudsakliga forskningsinriktning har rört hur det av mÀnniskan skapade landskapet formats i ett lÄngt tidsperspektiv och i skilda geografiska och samhÀlleliga sammanhang. Han har vidare forskat kring det svenska agrar-landskapets utveckling under jÀrnÄlder och medeltid samt om 1800- och 1900-talens landskapshistoria i östra och Södra Afrika. För nÀrvarande leder han forskningsgruppen People Land and Time in Africa vid de Kultur- och Naturgeografiska institutionerna.