Forskningsområdet ekokritik studerar hur människan i till exempel text, film och konst samspelar med det icke-mänskliga, som djur, växter och hav. Nu kommer boken Ekokritiska metoder, en introduktion till området skriven av forskare från olika håll.

Ekokritik uppstod inom litteraturvetenskapen, men är numera ett tvärvetenskapligt och mångfacetterat forskningsfält som studerar många fler kulturella fenomen än bara litteratur.

– I dag används och utvecklas ekokritiska perspektiv och teorier inom många ämnen, till exempel konst-, film- och kulturvetenskap. Ekokritiken har redan från början också sökt sig mot de naturvetenskapliga ämnena, som ekologi, fysik och geovetenskap, som den blandar med humanistiska perspektiv, säger Rikard Wingård, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Belyser ekologiska kriser

Att anlägga ett ekokritiskt perspektiv innebär att åskådliggöra och analysera hur olika kulturella uttryck – till exempel en roman eller en tv-serie – påverkar människans relation till jorden, de ekosystem som finns här och de organismer som bor här.

– Stort fokus läggs vid att belysa de ekologiska och miljömässiga kriser som vi bevittnar och står inför, säger Camilla Brudin Borg, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Analysverktyg för studier och forskning

De är två av tre redaktörer för den nya boken Ekokritiska metoder, som består av tio texter skrivna av forskare från olika håll. Antologin är en praktisk introduktion till området, den presenterar olika perspektiv och ger konkreta analysverktyg för studier och forskning.

Bland bidragen finns till exempel idéhistorikern Björn Billings text om vad som händer när vi tittar på en film som The Texas Chain Saw Massacre utifrån långa geologiska tidsaspekter.

– Andra bidrag tar fasta på mer naturvetenskapliga metoder eller metoder som på andra sätt utmanar vad humanistiska forskare vanligtvis gör, säger Camilla Brudin Borg.

Inga tydliga lösningar på problemen

De senaste åren har forskningsfältet ekokritik vuxit snabbt. Rikard Wingård tror att det beror på att de ekologiska kriserna på jorden bara växer, samtidigt som människan inte verkar kunna presentera några tydliga lösningar på problemen.

– Ju mer medvetna vi blir om att de grundläggande orsakerna till klimatkrisen, det sjätte massutdöendet, eroderingen av våra matjordar, avskogningen med mera inte är tekniska utan kulturella och idémässiga, desto större aktualitet får ekokritiken och annan miljöhumanistisk forskning.

Kreativt och nydanande fält

Ekokritiska metoder är tänkt att användas inom undervisning inom humaniora, men redaktörerna hoppas också kunna inspirera forskare att pröva nya metodiska grepp.

– Vi tog fram boken just för att ekokritiken är ett väldigt kreativt och nydanande fält just nu, inte bara vad gäller teori utan också metod. Internationellt saknas det en grundläggande bok kring ekokritiska metoder och i Sverige saknas det en ordentlig introduktion till det ekokritiska fältet överhuvudtaget, säger Rikard Wingård.

Text: Elin Widfeldt

Kontakt

Camilla Brudin Borg: 031-786 54 34, camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Rikard Wingård: 031-786 48 17, rikard.wingard@lir.gu.se

Ekokritiska metoder

Redaktörer: Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, Camilla Brudin Borg, fil. dr och lektor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, och Rikard Wingård, fil. dr och lektor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet. Boken är tillkommen i samarbete mellan Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Medverkande skribenter: Björn Billing, Amelie Björck, Martin Hellström, Johanna Lindbo, Ann-Sofie Lönngren, Wojciech Malecki, Erik van Ooijen, Niklas Salmose, Matthew Schneider-Mayerson, Cecilia Åsberg.

ELIN WIDFELDT
Kommunikatör

GÖTEBORGS UNIVERSITET/Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Tfn 031-786 53 17 / 0766-18 53 17
elin.widfeldt@lir.gu.se