Demenssjukdomar drabbar olika människor på olika sätt. Svårt att hitta rätt ord eller minnas personer i ens omgivning är några exempel. Oavsett hur sjukdomen yttrar sig ska vården och omsorgen utgå från individen.

− Äldrevården utgår i dag från en personcentrerad omsorg. Men även om det handlar till att se till den enskilda människans bakgrund är frågan om man tar hänsyn till hur aspekter som sexuell läggning och könsidentitet spelar roll för ens person och jag. Det vi ska gör inom projektet är att se hur hbtq-personer med demenssjukdomar och deras anhöriga upplever vården och omsorgen. Vi ska också studera riktlinjer och policy som verksamheterna styrs av, säger Linn Sandberg, docent och lektor i genusvetenskap.

Gruppen hbtq-personer med demenssjukdomar är inte på något sätt en homogen grupp. Deras erfarenheter skiljer sig åt, liksom hur sjukdomen yttrar sig. Det är inte heller enbart en fråga om en persons sexuella identitet. Centralt i omsorgen för personer med demenssjukdomar är ofta trygghet.

− Den grupp vi ska studera är personer med olika bakgrund. Många har levt i tider då de av samhället setts som kriminella eller sjukdomsförklarade. Den här gruppen är på grund av sin minnessjukdom speciellt sårbar och står i större beroende till vård- och omsorgspersonalen. Det handlar om jag kan lita på den här personen, säger Linn Sandberg.

Stärka kunskapen kring hbtq-personers fysiska och psykiska hälsa

Tidigare i höst beviljades hennes projekt HBTQ och demens i policy och praktik inom svensk demensomsorg forskningsmedel från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Det statliga forskningsrådet delade ut sammanlagt 49 miljoner kronor till nio olika projekt och tre postdokprojekt inom området hbtq-personers livssituation och hälsa. Bakgrunden är att tidigare studier visat att homo- och bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter löper större risk för nedsatt psykisk och fysisk hälsa jämfört med övriga befolkningen.

Med i projektet är också kollegan Anna Siverskog, universitetslektor i social arbete vid Jönköping University. Hon har tidigare studerat bland annat åldrande hos hbtq-personer. Linn Sandberg har i sin tidigare forskning huvudsakligen ägnat sig åt genus, sexualitet och kroppslighet i relation till åldrande och äldre, och på senare tid demenssjukdom ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Lyfta kritiska perspektiv

Förhoppningen är projektet ska skapa mer förståelse kring hur hbtq-personer med demens upplever vården och omsorgen, ökad kunskap kring hur verksamheterna arbetar med de här frågorna och i förlängningen tydligare riktlinjer för vården. Linn Sandberg vill också lyfta in det kritiska perspektivet i forskningen om demensvården.

− Internationell forskning visar att vård och omsorg ofta är heteronormativ, omsorgstagare antas vara heterosexuella om inget annat anges. Det här skapar otrygghet och osäkerhet hos de individer som inte lever enligt denna starka norm. Och kanske i synnerhet om man lever med en sjukdom som i sig är stigmatiserad, som demenssjukdomar ofta är. Därför är det viktigt att undersöka hur en personcentrerad omsorg också kan utmana heteronormen, säger hon.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se
072 – 214 10 53