Tre av tio elever tar inte examen från gymnasieskolan. Forskare vid Södertörns högskola söker nu svaret på vilka faktorer som gör att tonåringar väljer att inte börja på gymnasiet, och varför vissa väljer att hoppa av. Förhoppningen är att resultaten från denna unika kartläggning ska hjälpa unga människor i framtiden.

− Att stå utan gymnasiebetyg kan innebära stora problem. Svårt att hitta jobb, svårt att hitta en plats i samhället. I en global värld har utbildning en stor betydelse. Att stå utan kan få konsekvenser för individen, men också för samhället. Det kan handla om utbildningsinsatser senare i livet eller till och med en ökad risk att hamna i utanförskap eller ännu värre kriminalitet, säger Alireza Behtoui, professor i sociologi.

Jämför Sverige och Finland

Tillsammans med sina kollegor kommer Alireza Behtoui att jämföra unga personer utan gymnasieutbildning i Sverige och i Finland. De kommer att studera deras socioekonomiska bakgrund, migrationsbakgrund samt kön, familjestrukturer och förekomsten av hälsoproblem. I Sverige finns fortfarande möjligheter för en ”andra chans”, genom att studera på Komvux, folkhögskola eller arbetsförmedlingens kurser. Hur påverkar det ungdomars beslut om framtid? Jämförelsen med samma kategori ungdomar i Finland kommer att göra resultaten än mer relevanta.

− När vi i Sverige har haft en nedåtgående trend gällande skolresultat har Finland haft en motsatt utveckling. Vad har de gjort annorlunda i Finland, vilka faktorer har spelat in? Då vi har tillgång till samma information om eleverna i de båda länder går de lätt att jämföra, säger Alireza Behtoui.

1990-talets stora skolreformer

Utöver att jämföra länderna kommer forskarna också göra en jämförelse i tid.

− Vi kommer också jämföra elever som gick i skolan innan 1990-talets stora skolreformer i Sverige, med nytt betygsystem, privatiseringar och det fria skolvalet, och de elevgrupper som gick i skolan efter att alla dessa reformer genomförts, säger han.

Forskningsprojektet består av flera delar, såväl kvantitativa studier som kvalitativa. I den senare delen ingår intervjustudier med ungdomar som lämnat gymnasieskolan och forskarna är intresserade av deras livhistorier. I projektet ingår också att följa elever åren efter att de hoppat av eller inte påbörjat gymnasiestudier för att se om de valt att studera vidare via till exempel Komvux.

− Vi hoppas kunna ge pedagoger, myndigheter och beslutsfattare en tydlig bild av den gruppen av våra ungdomar och fundera över vilka åtgärder som behöver sättas in. Det har gjorts mindre studier på området tidigare, men det är första gången en så omfattande och jämförande kartläggning genomförs, vi kommer få en helhetsbild som saknats, säger Alireza Behouti.

Finansiering från Östersjöstiftelsen

Projektet School Dropout and the Post-Dropout Trajectories of Young People in Sweden and Finland: A Longitudinal, Multi-Method Comparative Study startar i januari 2023 och kommer att pågå i tre år, det finansieras av Östersjöstiftelsen.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

072-210 14 53
sophia.nilsson@sh.se