Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie ledd från Akademiska sjukhuset vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.

– Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Ungefär nio av tio barn blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Enligt Gustaf Leijonhufvud är det känt att vissa genetiska förändringar/mutationer, så kallade pre maligna kloner, som kan upptäckas i samband med diagnostik av ALL, kan uppstå redan på fosterstadiet. Tidigare studier har visat att en första händelse på fosterstadiet följt av en andra händelse efter födseln kan leda till utveckling av en elakartad tumör.

Gustaf Leijonhufvud betonar samtidigt att det finns skyddande faktorer som gör att kroppen ”släcker” dessa pre maligna kloner. Exempel på skyddande faktorer är vaginal födsel, amning, äldre syskon, tidig start på förskola.

– Målet med studien är att öka kunskapen kring när en första ”händelse” mot utveckling av ALL sker. Vår hypotes är att första händelsen kan ske i livmodern och att en senare händelse efter födelsen leder till uppkomsten av ALL hos barn. På längre sikt hyser vi en förhoppning om att denna kunskap kan bidra till att förebygga sjukdomen, genom ökad kunskap kring hur genetiska förändringar kan uppstå under graviditeten. Likaså om det går att minska risken för att utveckla ALL som barn genom tidig träning av immunförsvaret, förklarar han.

I studien ska forskarna jämföra analyser av diagnostiska prover från barn med diagnostiserad ALL och prover som tagits i samband med screening av nyfödda för medfödda sjukdomar, så kallade PKU-prover.

PKU är ett blodprov som idag tas screeningmässigt när barnet är två dygn för att identifieraspecifika medfödda sjukdomar som går att bota, till exempel medfödda ämnesomsättningssjukdomar. sköldkörtelhormonbrist och svår kombinerad immunbrist, så kallad SCID (severe combined immuno deficiency). I Sverige analyseras 24 medfödda sjukdomar via PKU-blodprov. Genom tidig diagnostik och behandling förbättras möjligheterna att undvika allvarliga skador och död. Ungefär 70 till 80 av 100 000 nyfödda barn har någon av dessa sjukdomar, som om de upptäcks i tid oftast kan behandlas.

I forskningsstudien medverkar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Karolinska Institutet samt Institute of Cancer Research (ICR), London. Forskarna kommer att använda den kliniska genomanläggningen i Uppsala som ingår i SciLifeLab:s diagnostiska utvecklingsplattform. Härigenom får man access till en rad sekvenseringstekniker och nödvändig labbexpertis.

Projektet inleds med en pilotstudie där forskarna ska analysera diagnosprover från barn som fått ALL-diagnos i Uppsala och Stockholm åren 1992-2020. Syftet är att identifiera patientspecifika genetiska förändringar för att därefter undersöka om dessa genetiska förändringar kan återfinnas vid analys av PKU-provet.

FAKTA: Forskningsstudien steg för steg

  • Data samlas in från svenska barncancerregistret gällande barn diagnostistiserade med åtta specifika genetiska förändringar.
  • Insamling av diagnostiskt material (vävnadsprover från benmärg och/eller blodprover) från barnpatienter som fått ALL-diagnos 1992-2020. Insamling av mödrarnas socialförsäkringsnummer från The National Board of Health and Welfare (motsvarande Socialstyrelsen).
  • Identifiering av dessa individers blod från screening av nyfödda (PKU)
  • Analys av diagnosprover med hjälp av helgenomsekvensering (WGS) eller qPCR för att erhålla specialdesignade primers.
  • Med hjälp av erhållna specialdesignade primers analyseras blod från screening av nyfödda (PKU) i London.

För mer information/intervju, kontakta:

Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-611 45 43 eller 073-785 73 15, e-post: gustaf.leijonhufvud@kbh.uu.se

Britt Gustafsson, överläkare på barnonkologen, Akademiska sjukhuset, och professor vid Karolinska Institutet, tel: 070/231 00 46, e-post: britt.gustafsson@ki.s

 

Elisabeth Tysk, presschef för Akademiska sjukhuset, tel: 070-622 24 21, e-post: elisabeth.tysk@regionuppsala.se