Nyanlända som splittrats från sina familjemedlemmar löper en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det är slutsatsen i en studie från Malmö universitet som undersökt psykisk ohälsa bland nyanlända som kom till Sverige mellan 2015 och 2016.

– Det är väldigt viktigt att värna att familjer får vara tillsammans, för vi ser att ohälsan annars ökar. Samtidigt löser det inte alla problem, säger Elisabeth Mangrio, docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

När Elisabeth Mangrio gjorde en intervjustudie bland nyanlända som kommit till Sverige under åren 2015–2016 var det tydligt att deras psykiska hälsa påverkades negativt av att vara separerade från sin familj.

– De var väldigt oroliga medan de väntade in sina familjemedlemmar. Det blir ytterligare en stressfaktor i den här nya situationen där du också förväntas lära dig språket, skaffa bostad och jobb, och dessutom är väldigt ensam.

Under samma period undersökte Elisabeth Mangrios forskargrupp även sambandet mellan psykisk ohälsa och familjens sammansättning efter migration.

Forskarna delade ut en enkät till nyanlända som fått uppehållstillstånd och som ingick i etableringsprocessen. Enkäten omfattade olika hälso- och hälsorelaterade faktorer och analysen är baserad på svar från 638 personer, samtliga arabisktalande.

– När vi tittade på hela gruppen såg vi en ökad risk för psykisk ohälsa om du inte var tillsammans med hela familjen, alltså att du tappat ett barn eller en partner på vägen. Det var ungefär 70 procent ökad risk för detta, säger Elisabeth Mangrio.

Enkätstudien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har en total svarsfrekvens på 39 procent. Ändå menar Elisabeth Mangrio att resultatet pekar på ett signifikant samband mellan psykisk ohälsa och om du splittrats från dina familjemedlemmar.

Samtidigt pekar hon på att det finns flera faktorer som är minst lika viktiga för integration och förbättrad psykisk hälsa.

– Vi ser utmaningar när barnen kommer hit och lär sig språket fortare än föräldrarna. De får på något sätt en makt över sina föräldrar, som känner att de tappat sina verktyg för uppfostran. Vi har också sett exempel där den anhöriga som kommer senare halkar efter i integrationen, säger Elisabeth Mangrio.

– Jag anser att vi ska möjliggöra återförening men också se till så du får ordentligt med stöd och support. Inte bara mellan partnerna utan också i deras relation till barnen.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Anna Dahlbeck
Telefon:
040 665 87 93
Epost:
anna.dahlbeck@mau.se