Geografiska informationssytem (GIS) kan idag möta högt ställda krav på informations- och kunskapsproduktion. Tekniken uppfyller emellertid inte de krav som ställs från sektorer som natur-, kultur- och miljövård, eftersom man där måste kunna hantera värderingar och naturligt vaga, osäkra eller ibland tvetydiga begrepp och data i sina analyser.
Avhandlingen pekar på några grundläggande områden som ännu inte tillgodosetts med dagens geografiska informationssystem. Skalan i både tid och rum påverkar vad vi kan se och inte se i vår information och detta påverkar i sin tur hur materialet kan användas. Dessutom visar studierna att dagens geografiska informationssytem inte kan hantera alla de typer av osäkerhet som finns i geografisk information. Betydelsen av de begrepp som används (semantiken) i geografisk information måste vid en digital hantering kunna definieras på ett rikare sätt än dagens tekniska lösningar medger.
I en rad experiment med geografiska data visas i avhandlingen hur den välkända mängdläran kan berikas med oskarp och grov mängdlära på ett sätt som ger en rikare beskrivning av digitala geografiska data. Denna berikning kan enligt avhandlingens slutsatser användas för att öka möjligheterna för olika organisationer att utbyta information. En faktor som även skulle betyda mycket för exempelvis regeringens pågående satsning på utbildning och tillämpning av geografiska informationssystem i samhället.
Doktorsavhandlingens titel är Context Sensitive Transformation of Geographic Information
Disputationen äger rum fredag 26 januari kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus och opponent är professor Peter Fisher, University of Leicester
Ola Ahlqvist nås på Torpvägen 26, 147 63 Uttran, tfn 08-530 354 95 (bost.), 08-16 49 63 (arb.), e-post: ola@natgeo.su.se
Institutionens hemsida: www.geo.su.se/ink/
Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 4090
Mobil:
25 maj, 2023 - Stockholms universitet
Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.
17 maj, 2023 - Stockholms universitet
I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .
15 maj, 2023 - Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.
27 april, 2023 - Stockholms universitet
Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
Expertsvar, Vetenskapsrådet, Hantverkargatan 11B, Stockholm, Telefon 08 546 44 000
Postadress Box 1035, 101 38 Stockholm, expertsvar@vr.se
Information om kakor öppnas i nytt fönster
