Under pandemin har naturen blivit en fristad för många. Men det ökade intresset för friluftsliv har också medfört utmaningar som slitage, trängsel och nedskräpning. Forskningsstudier vid Göteborgs universitet, Mittuniversitetet och Högskolan Kristianstad visar att skötseln av naturområden för friluftsliv behöver vara mer anpassad för att klara av det ökade besökstrycket.

Foto på Anderas Skriver Hansen

Anderas Skriver Hansen

− För att undvika att det ska gå så långt som att besökare måste betala för att nyttja friluftsområden, behöver myndigheter lägga mer fokus på friluftsförvaltning de kommande åren, säger Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi vid Göteborgs universitet och huvudansvarig för en ny forskningsartikel, som rapporterar från tre tidigare studier.

Forskarna genomförde under 2020 en nationell, en regional (Västra Götaland) och en lokal studie (Kristianstad) för att kartlägga och bättre förstå friluftsvanor under pandemin. Undersökningarna genomfördes online och drygt 3000 svar registrerades.

Samtliga studier visade på ett ökat intresse för friluftsliv sedan pandemin bröt ut. Till exempel svarade nästan hälften av dem som deltog i den regionala studien att de vistas i naturen oftare, bland annat för återhämtning och för att umgås med familj och vänner. Många uppgav också att de kommer att fortsätta med sina nya friluftsvanor efter pandemin.

Myntets baksida – trängsel och nedskräpning

Men det finns också utmaningar. Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser. Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker.

− Andra negativa upplevelser var en oro över ökad nedskräpning och upplevda konflikter med andra besökare.

Dessutom pekar resultaten också på att besökarna använder sig av mindre hållbara transportformer, som till exempel att ta bilen snarare än kollektivtrafik för att ta sig till och från naturen. Något som gäller särskilt i och runt större städer.

− Detta kan i framtiden bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv, då fler har blivit vana att ta bilen under pandemin och kanske fortsätter med detta.

Beredskap att tänka om

Vissa deltagare i den nationella studien efterlyste bättre planering och metoder från myndigheternas sida för att hantera problemen, något forskarna har tagit fasta på. Genom jämförande analyser mellan de olika undersökningarna har de dragit slutsatsen att förvaltningen av naturområden för friluftsliv behöver bli mer flexibel för att kunna hantera ett ökat besökstryck.

− Det kan till exempel handla om en beredskap hos myndigheter att hantera konflikter mellan olika typer av besökare, eller besökare och markägare. Men också om att snabbt kunna tänka om och ställa om när det gäller infrastrukturen, genom att till exempel tillfälligt bredda stigar och ordna fram fler parkeringsplatser.

Forskarna betonar också vikten av att fokusera mer på feedback från besökarna själva om hur de upplever naturen och sina medbesökare. Utbildningsinsatser till nya besökare om allemansrättens principer efterlyses också, och att säkra resurser och finansiering. I många fall överraskades myndigheterna av det höga besöksantalet, och organisationen räckte i många fall inte till för att hantera de problem som uppstod.

Prioriteringar för friluftspolitiken

2012 beslutade regeringen om tio mätbara mål för friluftspolitiken.  Det första målet är att naturen ska vara tillgänglig för alla. Allemansrätten, ett annat av målen, ska hjälpa till att uppfylla det första målet, genom att ge besökaren tillgång till natur och kulturlandskap.

När nu besökstrycket och intresset för att vistas i naturen har ökat, krävs mer uppföljning av myndigheter för att få kunskap om besökarna och deras friluftsaktiviteter (det sista målet). Med hjälp av den insamlade informationen kan myndigheter jobba mer aktivt för ett hållbart friluftsliv.

− Det är framför allt på kommunnivå som stora insatser behöver göras, både i form av prioriteringar och i stöd till friluftslivet. Flera kommuner i landet har exempelvis börjat göra så kallade friluftsstrategier eller friluftsplaner, och där skulle våra rekommendationer med fördel kunna arbetas in, säger Andreas Skriver Hansen.

 

Mer information

Titel:

Kontakt:

  • Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi, Göteborgs universitet, e-post: hansen@geography.gu.se
  • Thomas Beery, forskare i miljödidaktik, Högskolan Kristianstad, e-post: beery@hkr.se
  • Peter Fredman, professor i turismvetenskap, Mittuniversitetet, e-post: fredman@miun.se
  • Daniel Wolf-Watz, forskare, Mittuniversitetet, e-post: wolf-watz@miun.se

Tidigare rapportering om den regionala studien:

Vidare forskning utifrån de studierna:

Mål för friluftslivspolitiken:

 Finansiering

  • Den nationella studien och regionala studien är finansierade av forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors.

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851