Satsning pÄ lÄngtidsarbetslösa med svaga kunskaper i svenska
Rinkeby stadsdelsförvaltning drev under Ă„ren 1998â2000 ett EU-finansierat arbetsmarknadsprojekt inriktat pĂ„ personer som hade svaga svenskkunskaper och som bedömdes stĂ„ lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden. I projektet Rinkeby Arbetscentrum samarbetade man nĂ€ra med arbetsförmedlingen, och 497 personer fick dĂ€r möjlighet att studera svenska och samhĂ€llskunskap, arbetstrĂ€na, praktisera och söka jobb pĂ„ heltid.
Verksamheterna genomfördes vÀl
Deltagarna hade överlag positiva erfarenheter frĂ„n projektets verksamheter. Kontakterna med personal och kamrater fungerade vĂ€l liksom praktik och arbetstrĂ€ning. Svenskkunskaperna förbĂ€ttrades och deltagarna kĂ€nde större framtidstro. Ăven personalen var nöjd med verksamheten.
OsÀkert om chansen till arbete ökade
NÀr deltagarna följdes upp 16 mÄnader efter projekttiden hade 32 % arbete. En hög siffra för en grupp som tidigare ansetts ha mycket svÄrt att fÄ arbete. En matchad grupp arbetslösa med samma bakgrund och arbetslöshetserfarenheter frÄn andra delar av norra Storstockholm hade dock högre andel sysselsatta: 44 % av jÀmförelsegruppen hade arbete vid samma tidpunkt. Det Àr dÀrför osÀkert om projektet pÄverkade chansen till arbete. Den förbÀttrade konjunkturen bidrog sannolikt vÀsentligt till de höga andelarna som var sysselsatta.
Inga samband med upplevt lÀrande eller kompetensutveckling
En idé inom Rinkeby Arbetscentrum var att lÀrande och kompetensutveckling skulle underlÀtta möjligheterna att fÄ arbete. Deltagarnas egna uppfattningar om sin kompetensutveckling visade dock inga tydliga samband med senare sysselsÀttning i arbete eller utbildning. Förkunskaper, arbetserfarenheter och aktuella referenser frÄn personalen betydde mer för att fÄ arbete.
