Det var ohälsosam mat som dominerade i mataffärernas veckoblad. Hela två tredjedelar av utrymmet upptogs av detta. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet. Reklamen verkar inte stötta hälsosamma val, menar forskarna.

Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health har analyserat veckoblad från 122 livsmedelsbutiker i Västra Götalands län, utgivna under fyra veckors tid våren 2020. Butikerna som ingick tillhör de sju största livsmedelskedjorna i Sverige baserat på marknadsandelar.

Hälsokvaliteten hos de livsmedel som inkluderats i annonsbladen analyserades med hjälp av de nordiska näringsrekommendationerna och Världshälsoorganisationens europeiska riktlinjer. Varje butik gavs också ett värde baserat på Statistiska centralbyråns socioekonomiska index.

Två tredjedelar av butikernas annonsblad utgjordes av livsmedel som kunde klassas som ohälsosamma eller i huvudsak ohälsosamma. Totalt närmare 30 000 produkter analyserades. Mest förekommande livsmedelskategori var sockerrik mat och dryck.

Inte i linje med rekommendationerna

Annonsbladen går därmed inte i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket i sin tur baserar de svenska kostråden på, konstaterar forskarna.

Vissa livsmedelskedjor med butiker i områden där invånarna har sämre ekonomiska förutsättningar verkar dessutom marknadsföra mer ohälsosam mat i jämförelse med områden där de boende har bättre ekonomi.

Enskilda individer har ett stort ansvar att göra hälsosamma matval, men långt ifrån alla val är medvetna. Den reklam som ges ut får också en särskild roll i tider av galopperande matpriser.

Viktigt ifrågasätta kampanjer

‚Äď Konsumentens egna v√§rderingar i kombination med omgivande milj√∂ p√•verkar det som till slut k√∂ps hem, men priss√§ttning √§r en viktig faktor, s√§ger Melissa Mj√∂berg, som forskar inom samh√§llsmedicin och folkh√§lsa p√• Sahlgrenska akademin vid G√∂teborgs universitet, och √§r studiens f√∂rstaf√∂rfattare.

‚Äď Som en konsekvens av nuvarande matinflation kan annonsbladen med m√•nga priss√§nkta varor bli mer betydande f√∂r vissa konsumentgrupper, till exempel de med s√§mre ekonomi, forts√§tter hon. Det √§r d√§rf√∂r angel√§get att ifr√•gas√§tta utbudet i livsmedelsbutikers kampanjer.

Resultatet från studien exemplifierar en del av den matmiljö som varken stöttar den enskilda konsumenten till hälsosamma val, eller ett nationellt folkhälsoarbete. I det arbetet är minskade hälsoklyftor en viktig målsättning.

Monica Hunsberger är universitetslektor och studiens sistaförfattare:

‚Äď Utformning av konsumenters fysiska och digitala matmilj√∂ b√∂r underl√§tta h√§lsosamma val, och akt√∂rer som √§r en betydande del av den utformningen m√•ste ta ett gemensamt ansvar. H√§r kan nationella kostrekommendationer utg√∂ra gemensamma riktlinjer, s√§ger hon.

Titel: Supermarket promotions in Western Sweden are incompatible with Nordic dietary recommendations and differ by area-level socioeconomic index, https://doi.org/10.1186/s12889-023-15729-1

Kontakt: Melissa Mjöberg, tel. 0720 83 56 80, e-post melissa.mjoberg@gu.se

Bild: Melissa Mjöberg (foto: Göteborgs universitet)

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, press@sahlgrenska.gu.se