Pressmeddelanden

Varför läser så få studenter moderna främmande språk på gymnasiet och på universitet och högskolor? Den frågan står i centrum vid en nationell språkkonferens i Umeå den 4 juni.

Vilka är de sociala och hälsomässiga konsekvenserna av arbetslöshet? Och hur kan dessa förstås? Hur förhåller sig långtidsarbetslösa ungdomar till sin arbetslöshetssituation? Detta är exempel på frågeställningar som står i fokus för karlstadsforskaren Ulla Rantakeisus doktorsavhandling ”Arbetslöshetens olika ansikten”, som lades fram vid Göteborgs universitet den 17 maj.

Trots allt som skrivits på senare år om benskörhet, så går fortfarande många patienter oupptäckta. Det menar överläkare Owe Löfman från Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping, som i en avhandling från Linköpings universitet studerat benskörhet hos kvinnor ur olika aspekter.

Jessica Almqvist från Lunds universitet är den första svenska som disputerat i juridik vid European University Institute (EUI) i Florens, Italien. Doktorandutbildningen här är världsunik genom sin internationella, komparativa och tvärvetenskapliga karaktär.
– Allt fler svenska studenter söker sig till EUI som ett alternativ till forskarutbildningen i Sverige, säger Marianne Yagoubi, forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet som ansvarar för de svenska kontakterna med institutet.

I det senaste numret av den ansedda neurovetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, publicerar en forskargrupp under ledning av Thomas Edlund, institutionen för molekylär biologi Umeå universitet, identifieringen av den signalmolekyl som inducerar mellanhjärne- och hjärnstamceller i det centrala nervsystemet.

Fredagen den 6 juni försvarar Nikolai Stenfors, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, en avhandling som visar att friska och astmatiker reagerar helt olika på dieselavgaser och ozon. Skillnaden beror troligen på den luftvägsinflammation som en astmatiker bär på.

Iris Ridders avhandling kretsar kring den svenska folkboken Markolfus och dess medeltida latinska förlaga, skämtromanen Dialogus Salomonis et Marcolfi, som under 1200-talet var känd i hela Europa.

Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att utveckla metoder för att göra plaståtervinning så effektiv och lönsam som möjligt. Nu presenteras resultaten av detta forskningsprojekt i en doktorsavhandling.

Hur fördelar sig nederbörden när det regnar i Skåne och kan man dra några slutsatser om framtida nederbörd på basis av vad man vet om det förflutna? Sådana frågor kan nu besvaras tack vare ny forskning kring en unik mängd av data. I dagarna disputerar Maj-Lena Finnander Linderson på en avhandling som ger oss en försmak av den regniga framtid som väntar.

… är en eftertraktad egenskap på många håll.
Speciellt viktigt är det för de material som man ska bygga säkra och miljövänliga bilar av.
Magnus Eriksson, doktorand på Avdelningen för hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en analysmodell som gör det möjligt att förutsäga vad som händer med höghållfast stål vid den tillverkningsprocess det utsätts för i bilindustrin.