Pressmeddelanden

I sjukvården, liksom i annan offentlig verksamhet, pågår sedan ett par decennier en nästan obeveklig förändringsprocess. Omorganisationer har avlöst varandra och det som har fått en stor genomslagskraft är förändringar som initieras utifrån politiska och ekonomiska motiv. En viktig aspekt är hur identitet skapas i dessa processer och vilken betydelse det har för hur människor agerar i sitt arbete.

Torsdagen den 14 december försvarar Mehmed Novo, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, en doktorsavhandling som analyserar sambandet mellan arbetslöshet och hälsa under två olika konjunkturtyper.

Idag framhävs kommunerna som nödvändiga i miljöarbetet. Går man tillbaka i tiden ser man att det har förts många hetsiga debatter mellan riksdagens partier om kommunernas ansvar och att kommunernas roll har förändrats. Under vissa skeden har staten fått en utmärkande roll och under andra perioder har kommunerna haft ett stort ansvar.

Per Gren, Luleå tekniska universitet, har i en doktorsavhandling vid avdelningen för experimentell mekanik utvecklat en optisk metod, med vars hjälp man kan registrera förlopp som inte går att mäta eller se med det egna ögat.

Fredagen den 15 december försvarar Vivan Lundberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, en avhandling som påvisar stora skillnader mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. De förbättringar som konstaterats när det gäller männens risker har ingen motsvarighet hos kvinnorna.

Bensår är en sjukdom som ökar med åldern. Med allt fler gamla i befolkningen kommer bensår därför att bli ett växande problem. En viktig sak i sammanhanget är de gamlas näringsintag: dålig näring kan ge ett sämre allmäntillstånd och försvåra sårläkningen.

En regulator är en enhet som ser till att önskade egenskaper hos ett system kan upprätthållas. Exempel på regulatorer är farthållare i bilar, termostater i värmesystem och autopiloter i flygplan.

I en ny doktorsavhandling beskriver Torbjörn Norlander, Avdelningen för reglerteknik vid Luleå tekniska universitet, metoder för att ta fram regulatorer som möter krav på struktur – och komplexitetsbegränsningar – krav som i dag är vanliga inom industrin.

Halterna av tungmetaller är mycket förhöjda i sjöbottnarna i stockholmsområdet, särskilt i innerstaden. Situationen är allvarlig eftersom metallerna kan komma att återföras till vattnet, och komma in i näringskedjorna. En sådan utveckling har ibland beskrivits som en kemisk tidsbomb eftersom förändringen kan komma mycket hastigt.

Nu är det möjligt att utbilda sig till receptarie även i Västsverige.
Göteborgs universitet har startat ett helt nytt 3-årigt receptarieprogram.
Tidigare har endast Uppsala universitet haft rätt att utfärda
receptarieexamen.
Högskoleverkets har beslutat att ge Göteborgs universitet rätt att utfärda
receptarieexamen. Receptarierna som utbildas på Naturvetenskapliga
fakultetens nya 3-åriga receptarieprogram kommer att fylla många av
tomrummen ute på apoteken.
De 48 studenter som just påbörjat receptarieprogrammet kommer att gå en
helt ny utbildning. Den är ett år längre än tidigare och utformad för att
möta receptariernas nya roller i yrkeslivet. Studenterna kommer att ha en
gedigen grund med faktakunskaper samt goda kunskaper i information och
rådgivning.

Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtes
parasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressade
och lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.
Vid avdelningen för parasitologi, SVA, har sedan 1994 ett forskningsprojekt
pågått för att ta reda på mer om det röda hönskvalstret. En fälla
utvecklades för att kunna upptäcka och övervaka hönskvalster i
fjäderfäanläggningar. Fällan bygger på att det röda hönskvalstret gärna
gömmer sig i mörka och trånga utrymmen, och det visade sig att den var ett
effektivt redskap vid insamling av parasiten.