Pressmeddelanden

Helhetssyn på vatten och hälsa, våtmarkers och sjöars hydrologi, vatten i
kallt klimat, framtidens och dagens behov av vattenvetare och
vattenvetenskap grundvatten samt växttäcket och vattenkretsloppet är sex
huvudtemata vid årets hydrologidagar när cirka 25 doktorander och yngre
forskare möter lika många näringslivsrepresentanter och etablerade
universitetsfolk vid en konferens i Uppsala torsdag och fredag, 22-23 mars.

Drygt åtta av tio socialbidragstagare i Värmland har känslan av att allmänheten ser ner på dem. Var tredje har så gott som dagligen magont, huvudvärk eller sömnsvårigheter. Bland annat detta har forskare vid Karlstads universitet kommit fram till i en studie av socialbidragstagares sociala, ekonomiska och hälsomässiga förhållanden. Studien omfattar alla Värmlands 16 kommuner samt Karlskoga kommun. Nu ska kunskapen återföras till socialtjänsten i kommunerna.

IT-hjälpmedel påverkar inte kvaliteten på människors kreativitet särskilt mycket, däremot blir idéerna färre. Detta har Per Kristensson kommit fram till i sin licentiatavhandling. Per Kristensson är doktorand vid Luleå tekniska universitet, men arbetar som universitetsadjunkt i psykologi samt vid Centrum för tjänsteforskning – CTF vid Karlstads universitet.

Vid den svenska Oden-expeditionen 1996 till centrala Arktiska oceanen genomförde bl. a. geologen Martin Jakobsson vid Stockholms universitet eofysiska mätningar från Lomonosovryggen, en bergskedja på havsbotten ca 25 mil från Nordpolen. Den s.k. Chirp-sonartekniken användes för att skapa ljudbilder av sedimentlagren på havsbotten. En ställvis mycket knagglig bottenyta var svårtolkad. Ett sätt att förklara knaggligheten […]

Under början av 1950-talet blev Sverige det biltätaste landet i Europa. Utvecklingen liknades vid en flodvåg av tidens aktörer och samhället anpassades snabbt till massbilismen. I en politisk miljö som i många stycken liknar dagens teknikoptimism byggdes infrastrukturen upp för bilism i stor skala och Sverige blev ett fullt utvecklat bilsamhälle. Under efterkrigstiden var bilen den främsta symbolen för modernitet och framåtskridande. Nu, 50 år senare, betraktas IT och den ”elektroniska motorvägen” med samma optimism.

Hur får man veta något om ”vanliga” människors religiösa föreställning-ar under järnåldern? Arkeologen Tore Artelius tar i sin avhandling ut-gångspunkten i lokala förhållanden och i de sällan omtalade vanliga folklagrens traditioner. Han har studerat hur stenåldersmänniskor i be-gravningens sammansatta ritualer tillsammans gestaltar sin verklighet och värld i ett eget livsrum under slutfasen av förhistorien.

Vem var sångerskan Christina Nilsson? Var sjöng hon? Vilken repertoar framförde hon? Hur blev hennes framträdanden mottagna? Dessa är centrala frågeställningar i Ingegerd Björklunds avhandling The Compelling. Ingegerd Björklund är utbildad operasångerska och musikdirektör, och är väl förtrogen med de miljöer som Christina Nilsson framträdde i, eftersom hon som artist har hela världen som sitt arbetsfält. The Compelling är därför den första svenska avhandlingen där en sopran beskriver en annan sopran.

För att liv ska existera på jorden krävs energi från solljuset. Solljusets energi fångas in av växternas gröna färg, klorofyll, och omvandlas till användbar kemisk energi. För att klorofyll ska bildas krävs ljus. Det ljusberoende steget katalyseras av ett protein, POR, som är aktivt i växtcellens ljusinfångande del, kloroplasten.

Hur konsumenter använder, förhåller sig till och förstår tekniken i vardagslivet handlar den avhandling om som Camilla Carlell försvarar vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Avhandlingen bidrar till en ökad teoretisk och praktisk förståelse för tekniken i vardagslivet. Den empiriska studien omfattar 175 individer och den undersökta tekniken återfinns i den finansiella sektorn.
Studien tar vardagslivet som utgångspunkt. Det är där man bäst kan studera återverkningarna av tekniken menar Camilla Carlell. Genom intervjuer, dagböcker, observationer och experiment följer avhandlingen hur individerna använder, förstår och förhåller sig till den teknik inom den finansiella sektorn som de exponeras för.

Celldelningen varierar systematiskt inom olika tarmtumörer. Det yttersta tumörskiktet har den högsta celldelningsaktiviteten medan de djupare belägna delarna av tumören inte är lika aktiva. Det visar en avhandling som försvaras den 17 mars av Christina Bergström, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologisk radiobiologi, samt Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet