Pressmeddelanden

Genom att skapa en seg ytzon i hårdmetallskär kan man bromsa upp sprickbildningen i skärverktyget. Robert Frykholms forskning leder till större kunskaper om hur sega ytzoner bildas i hårdmetall.

Knack är ett oönskat förbränningsproblem i bilmotorer, ett problem som måste lösas för att öka verkningsgraden på dagens bensinmotorer. Knack orsakas av självantändning i bränsle-luftblandningen när man vidtar vissa åtgärder för att minska bränsleförbrukningen. Börje Grandin har studerat fenomenet och beskriver i sin doktorsavhandling vad som händer i motorn vid knackning.

290 studenter på Chalmers Lindholmen högskola i Göteborg har fått 10 000 kronor vardera i stipendier.

Tidig kommunikation med kund ger bättre produktutveckling
Produkter som inte uppfyller kundernas krav har svårt att lyckas på marknaden. Därför är det viktigt att kommunicera med kunderna redan på konceptstadiet. Företagen kan använda Virtual Reality och prototyper på ett mer effektivt sätt i kommunikationen med kunderna. Det visar en doktorsavhandling av Mikael Söderman på Chalmers, som också pekar på flera samverkande faktorer för effektiv kommunikation, samt att Virtual Reality inte alltid är lösningen.

Per Fagrell, 43-årig matematiker som närmast kommer från Högskolan i Kalmar – så heter Högskolans i Trollhättan/Uddevalla (HTU) nyutsedda forskningschef.
– HTU:s forskning är inne i ett uppbyggnadsskede och eftersom jag nog i mångt och mycket är något av en igångsättare, lockades jag av arbetet som forskningschef, säger Per Fagrell.

Att vara i FN-tjänst idag ställer höga krav, både på individ och organisation. För att FN-soldater och ledare ska kunna hantera de ofta mycket komplexa konflikterna och svåra situationerna behöver FN-utbildningen kompletteras. Bland annat detta har Eva Johansson, doktorand i pedagogik vid Karlstads universitet, kommit fram till i sin doktorsavhandling. Hon försvarade den vid en disputation i fredags, den 14 december, vid Karlstads universitet.

Naturvärdet hos betesmarker har tidigare bedömts utifrån
förekomsten av vissa kärlväxter. Nu visar det sig att varken
kärlväxter eller fåglar är lämpliga som indikatorarter. Inte
heller dyngbaggar duger, enligt SLU-forskaren Karolina Vessby. Hon visar dock i sin avhandling att beskuggad och belyst dynga hyser olika skalbaggsarter, och att vissa arter av dyngbaggar bara påträffas i hagar omgivna av skog.

Studien fokuserar på en grupp karaktärsämneslärare som arbetar i gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Karaktärsämneslärare är de lärare som undervisar i ämnen som utgör programmets unika profil. Syftet har varit att undersöka vilka som anställdes som lärare på programmet när det inrättades och hur deras arbete påverkats av statliga och lokala krav. Ett annat syfte har varit att undersöka hur andra aktörer och lärarna själva positionerat sig i relation till dessa krav och hur de värderas i gymnasieskolan.
Studien har en kvalitativ ansats och empirin består huvudsakligen av enkätsvar från lärare och intervjuer med lärare och skolledare.

Celler som finns i allt levande har med årmiljonerna blivit experter på att kemiskt känna av sin omgivning. Tack vare denna förmåga kan cellerna på kemisk väg kommunicera med varandra vilket möjliggör allt från tankar, varseblivning till hjärtslag. Det är så kallade jonkanaler i cellernas
membran som ligger bakom kommunikationen. Jonkanaler är proteiner som sitter på cellens yta. En speciell del av jonkanalen kallas receptor och dit binder ämnena som cellen känner igen. Igenkänningen är mycket specifik, det kemiska
ämnet måste passa i receptorn som handen i handsken. Då aktiveras jonkanalen vilket ger upphov till en transport av joner över cellmembranet. Denna transport orsakar en liten ström vilken kan mätas med en Nobel-prisbelönad teknik som kallas Patch-Clamp.

Hur har frågor som handlar om ozonskiktets uttunning hanterats i svensk politik? Hur användes och tolkades vetenskaplig kunskap och hur ville man förhindra och förebygga miljöproblem. Det är frågor som diskuteras i en avhandling vid Linköpings universitet.