Pressmeddelanden

Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskilt
mycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. Jan
Jansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar och
traktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera var
överlägsen med tanke på den areal som krävdes för att producera den mängd
bioenergi som behövdes.

Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskilt
mycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. Jan
Jansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar och
traktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera var
överlägsen med tanke på den areal som krävdes för att producera den mängd
bioenergi som behövdes.

Egenskaper som mjölk- och köttkvalitet bestäms till viss del av djurens
gener. Anna Törnsten har i sin avhandling vid SLU kartlagt en gen hos gris
som påverkar köttsmaken. En mutation i genen leder bland annat till att
julskinkan förlorar mer vikt vid tillagningen. Mutationen förekommer i
rasen Hampshire som är vanlig i Sverige.

Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektiv
barriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddar
hjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel som
transporteras i blodet att nå hjärnan. Ulrika Bergman från SLU har nu
undersökt möjligheten att överföra kemiska ämnen via luktnerver som är
förbundna med näsans luktslemhinna. Två delarbeten i hennes avhandling
visar att det på detta sätt går att tillföra ämnen till hjärnan som skulle
kunna motverka nervskador.

Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektiv
barriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddar
hjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel som
transporteras i blodet att nå hjärnan. Ulrika Bergman från SLU har nu
undersökt möjligheten att överföra kemiska ämnen via luktnerver som är
förbundna med näsans luktslemhinna. Två delarbeten i hennes avhandling
visar att det på detta sätt går att tillföra ämnen till hjärnan som skulle
kunna motverka nervskador.

Fredagen den 8 december försvarar Andrei Chabes, Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk kemi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Ribonucleotide Reductase and Regulation of the Deoxyribonucleotide Levels in Yeast and Mammalian Cells”. Svensk titel: ”Ribonukletidreduktas och reglering av deoxribonukleotidnivåer i jäst och däggdjursceller”. Disputationen äger rum kl. 9.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor […]

I hela i-världen försöker man numera att minska behovet av donerat blod inom sjukvården. Örebroläkaren Gustav Ekbäck visar i en avhandling från Linköpings universitet hur detta kan göras i samband med höftledsoperationer.

– Doktorernas forskning är just – forskning, dvs avhandlingarna tillför världen ny kunskap, som inte fanns förut. Den mycket omfattande diskussion, som förs idag om forskarutbildning tenderar ibland att ge intrycket att doktorandtiden endast är en utbildningsperiod. Förvisso finns det ett utbildningsmoment under doktorandtiden, men detta får inte undanskymma det faktum, att själva slutresultatet, avhandlingen, är en forskningsinsats.

Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva.
Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet hur varnande och iögonfallande färgteckningar hos illasmakande djur kan uppstått på grund av deras fienders sätt att lära sig och skilja på ätliga och oätliga byten. Dessutom ger forskningen ett svar på varför gruppliv är vanligt hos dessa bytesdjur: gruppen ökar storleken och effekten av varningssignalen så att fler fiender avskräcks från att attackera dem.

Den 8 december försvarar Henrietta Hedin vid Umeå universitet en avhandling som tar upp orsakerna till demensformen Alzeheimers sjukdom, framför allt betydelsen av äggviteämnet amyloid prekursorprotein i detta sammanhang.